"Standard är att vi får tillbaka besked om att förundersökningen lagts ner eftersom brott inte kan styrkas", säger Simon Brunner, teamledare för kommunens fut-grupp. Hittills i år har 23 förundersökningar av tidigare anmälda brott lagts ner.
Eskilstuna-Kuriren rapporterade i förra veckan att en stor andel av kommunens polisanmälningar om bidragsfusk läggs ner.
– Vi tycker att de fall vi polisanmäler är otroligt tydliga. Här skulle vi behöva mer feedback i varje ärende kring varför man ändå väljer att lägga ner utredningarna, sade nyligen Simon Brunner, teamledare för kommunens fut-grupp som arbetar mot felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd, till tidningen.
Sedan 2022 har 47 polisärenden avslutats utan att brott mot kommunen kunnat styrkas och bara i år handlar det om 23 nedlagda brottsutredningar.
– Vi söker mycket kontakt med polisen för att försöka ta reda på var det brister. Är det våra utredningar, anmäler vi fel saker eller kan vi inte påvisa uppsåtet?, sade Brunner.
Camilla Helgesson är chef för utredningssektionen hos Polisen i Sörmland. Hon ser ytterst två orsaker till att så få fall når åtal.
– Det är ofta ett svårt bevisläge och utifrån rådande rättspraxis krävs det ganska mycket för att vi ska kunna bevisa brott. Ett exempel kan ju vara om en person uppgett att den är begränsad till att bara hålla sig i hemmet och därför behöver stöd på olika sätt. Sedan råkar någon se personen ute på gatan. Men då ska det också bevisas hur mycket personen har vistats ute och när. Det är jättesvårt med bevisläget i de här ärendena, säger hon.
En annan orsak till att utredningarna läggs ner beror, enligt Helgesson, på så kallad förundersökningsbegränsning. Det här instrumentet används ofta av rättsväsendet i fall där grövre kriminella misstänks för flera brott samtidigt. Och där brott med ett lägre straffvärde läggs ner då dessa inte innebär att det totala straffet skärps.
– Blir det en förundersökningsbegränsning så kan vi ju inte berätta varför, men det handlar om att den här personen begått ett eller flera grövre brott. Det är en ganska vanlig nedläggningsgrund i de här fallen och då går grövre brott före, helt enkelt.
Kommunen uttrycker att man ser problem med att deras anmälda brott läggs ner i de här fallen då man ser behov av att statuera exempel om att bidragsfusk får konsekvenser. Förstår du deras upplevda frustration?
– Ja absolut. Det har vi full förståelse för. För vi tycker ju också att de här brotten är allvarliga och djupt beklagliga, då det handlar om skattemedel och våra gemensammas pengar. De medlen ska inte missbrukas.
Fredrik Krait, utredare på Sveriges kommuner och regioner, SKR, och tidigare chef i Eskilstuna kommun med ansvar för fut-verksamheten, ser risker med att kommuner tappar förtroendet för rättsväsendet när brottsutredningar drar ut på tiden och läggs ner.
En sammanställning som arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, nyligen lät göra visar att problemet är en nationell företeelse, där endast 16 av totalt 720 anmälda bidragsbrott mot kommuner i hela landet under 2022 hittills har lett till fällande domar.
SKR kräver bland annat att regeringen säkerställer att polis och åklagarmyndigheten har tillräckligt med resurser för att kunna utreda brotten.
Samtidigt beror inte den stora mängden nedlagda ärenden hos Eskilstunapolisen just nu på bristande resurser, snarare tvärtom enligt Helgesson.
– Tidigare hade vi några år av väldigt mycket grova brott i Eskilstuna och då är det ju självklart att vi har behövt prioritera att utreda grövre brottslighet. Men nu är vi i ett läge där vi ser att vi också kan hantera mängdflödet, alltså bedrägerier och bidragsbrott. Jag kan tänka mig att kommunen kanske upplever att det är ganska många nedlagda ärenden just nu, men det är förklaringen.