Per Ola Lisjö, 61, är mjölkbonde på Böcklinge gård i Stora Sundby utanför Eskilstuna. På grund av prisökningarna tampas gården med ekonomin.
På Böcklinge gård i Stora Sundby utanför Eskilstuna finns cirka 140 kor som varje dag ska mjölkas och ges foder. Det är ett slitigt jobb som kostar mycket pengar. De generella prisökningarna ger problem för bönderna, särskilt när det gäller kostnader för drivmedel, el och foder. Mjölkbonden Per Ola Lisjö, 61 år, känner av kostnadsökningarna i sin vardag.
– Jag kommer inte kunna ta ut lön varje månad på grund av prisökningarna. Vi får också skjuta på viktiga investeringar i gården, säger han.
Han beräknar att ökade kostnader på diesel, foder och gödning ger gården ökade utgifter på mellan 500 000 och 800 000 tusen under 2022. Regeringen lanserade nyligen ett åtgärdspaket för att stötta lantbruket. För mjölkgården innebär det cirka 30 000– 40 000 i bidrag, vilket inte täcker kostnaderna på långa vägar.
– Gödningen är det som går upp mest men även priset på plast till höbalarna, dieseln och foder har gått upp, säger Per Ola Lisjö.
Drivmedelspriserna ligger på rekordhöga nivåer och i Sverige är dieseln dyrast i världen. Den 1 augusti skärptes reduktionsplikten, vilket innebär att såväl diesel som bensin måste blandas ut med förnybart bränsle. Detta för att minska utsläppen av växthusgaser. Det har i sin tur ökat priset på diesel och utblandningen gör enligt Per Ola Lisjö att det också går åt mera drivmedel på gården.
– Tidigare gjorde vi av med ungefär 60-70 liter per vecka, nu har det ökat till cirka 100 liter.
Johan Lagerholm, ordförande för LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, i Sörmland menar att situationen för bönderna förvärrats det senaste halvåret.
– Kostnaderna har ökat, särskilt för gårdar som har djur. Där är foderkostnaden det som känns mest. Dieselkostnaden kommer de flesta känna av längre fram när vårbruket startar, säger Johan Lagerholm.
Johan Lagerholm, ordförande LRF Södermanland menar att lantbruket måste bli ekonomiskt hållbart för bönderna.
Även om bönderna får EU-stöd är det främst ett konsumentstöd för att inte maten ska bli så dyr. Svenska bönder konkurrerar på en internationell marknad vilket gör att de internationella varorna blir prisvägledande.
– En svensk mjölkbonde har betydligt fler lagar och regler att förhålla sig till än konkurrenterna i övriga Europa. Detta gör produktionen dyrare. Som konsument behöver man förbereda sig på högre matpriser, säger Johan Lagerholm.