Nöjesprofilerna om utelivet på 90-talet: "Fanns mer att välja på"

Det var bättre förr – eller? Tidningen har tagit hjälp av George Németh, Hasse Lindell och Johan Bokström, som var verksamma inom stans nöjesliv på 90-talet, för att ta reda på det.

Hasse Lindell och George Németh har tidigare varit verksamma inom Eskilstunas nöjesliv. De grundade bland annat Företagsrocken.

Hasse Lindell och George Németh har tidigare varit verksamma inom Eskilstunas nöjesliv. De grundade bland annat Företagsrocken.

Foto: Nicklas Thegerström

Eskilstuna2024-08-24 21:11

Skylight, Brasseriet och Blå är nu ett minne blott. I dag finns det inte längre någon nattklubb i stan. Så såg det inte ut på 90-talet.

– Det var stort utbud både på traditionellt disco och dans, och så fanns det en hel del livemusik. Allt ifrån unga band till äldre band på olika ställen, säger Hasse Lindell, som bland annat arrangerade den populära tävlingen Företagsrocken.

Men det var inte bara stort utbud, trycket på nattklubbarna var också stort när Eskilstunaborna ville ut och dansa.

– Det var mer tryck ute, nu känns allt hemligt eller att det inte finns något. Jag vet att generationerna efter mig inte tycker att det finns något att göra så man får åka till Västerås, Örebro eller Stockholm för att kunna klubba och dansa ordentligt, säger Johan Bokström, som också var med och arrangerade Företagsrocken, samt jobbade på ett av stans studieförbund.

Varför tror du det har blivit så?

– Jag tror att utvecklingen har blivit så överlag. Marknaden har försvunnit på något sätt. Varför vet jag inte, men det har verkligen försvunnit.

undefined
Hasse Lindell spenderar idag större delen av tiden i Frankrike.

Just livemusik och band var något som var väldigt stort under den tiden. Många stora band har kommit till Eskilstuna för att spela på olika nöjesplatser.

– Det fanns mer att välja på. Det var mycket live då, diskoteken ville att arrangörer skulle hålla i olika livegrejer, säger George Németh, som även han var med och arrangerade Företagsrocken.

– Det var ett stort utbud på livemusik då, större än nu. Nu är det inte så ofta det är livemusik. Det är under vissa perioder, som i sommar har det varit rätt bra saker utomhus som till exempel i Rademachersmedjorna, säger Hasse Lindell.

undefined
Eskilstuna utsågs till årets popstad 1998. Hasse Lindell, popstadsarrangemangets grundare Per Whale och Mats Broberg från P3 på bild.

Att bilda band och uppträda på de lokala krogarna upplever George Németh inte är lika populärt i dag som det var förr.

– Det känns som att hela band-grejen är förbi nu. Nu är det bara större festivaler som får det att gå runt för arrangörer. Det krävs mycket hjälp från kommuner och så vidare. Det är förmodligen svårt att få ihop allting om de inte säljer mycket förtäring och annat. Det är för dyrt oftast, jag tror det är svårare för dem att få det att gå runt, säger han.

De lokala banden fyllde krogarna runt om i stan och deltog även i tävlingar.

– Det var en helt annan femma då. Alla spelade i band och det fanns scener här och var som man fyllde och det kom publik, säger Johan Bokström.

undefined
George Németh och Hasse Lindell på scenen på Lokomotivet för att berätta om hur Företagsrocken fungerar.

Likt nu var det tufft ekonomiskt under början av 90-talet – men det fick inte Eskilstunaborna att stanna hemma.

– Det var så fascinerande att trots att det var som det var, så var det ändå mycket folk ute i nöjeslivet. Det var en paradox på sätt och vis, säger Hasse Lindell.

Veckodag spelade inte heller någon roll. På 90-talet var Eskilstunaborna inte bara festglada på helger – utan även på vardagar.

– Det verkar som det var mer fart och mycket som hände mitt i veckorna. Nu har väl vissa ställen öppet mitt i veckorna också. Men det var kända band som kom till stan och spelade.

Bland annat det populära arrangemanget Företagsrocken var till en början ett onsdagsevenemang som drog Eskilstunaborna till Skylight och Stadshotellet.

undefined
Johan Bokström arbetar idag som fotograf.

– Det var ett så otroligt brett intresse. Vi brukade säga att det var en blandning mellan direktörer och Balsta-punkare, alla var där. Det var knökfullt på Skylight som tog in 700 personer. På Stadshotellet var det 900 personer varje onsdag. Innan begränsningarna infördes kom det 2 000 personer på finalerna. Alla andra i stan var ledsna för det var inte någon som gick någon annanstans då, säger Hasse Lindell.

– Företagen bildade band på jobbet och så hade de en supporterklubb som såg till att folk kom och hejade. Det där blev en sådan jävla succé så det finns inte. När man inte varit med om det förstår man inte hur stort det var då, det kom folk från andra städer för att kolla på konceptet, säger Johan Bokström.

undefined
Arrangörerna för företagsrocken 1995. Hasse Lindell, Christer Lagervall och Johan Bokström.

Var det bättre för?

– Det är svårt att svara på om det var bättre förr. Jag personligen gillar ju 80- och 90-talsmusiken mer naturligtvis. Det är det man växte upp med mest, säger George Németh.

– Jag kan inte svara på det. Jag vet inte riktigt, säger Hasse Lindell.

– Ja, faktiskt, jag som kan relatera och ändå har varit ute mycket nu för tiden måste påstå att ja, jag tycker nog att det var bättre förr, avslutar Johan Bokström.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!