Segling, skidåkning, barnbarnen och kanske lite renoveringsarbete. Lars Lagebo ser fram emot att få rå sig själv, även om det inte blir helt lätt att ställa om från stans räddningschef till pensionär.
Han konstaterar att en del av honom definitivt kommer att ha svårt att förlika sig med att inte längre vara tätt knuten till Eskilstunas räddningstjänst. Den andra halvan av Lars Lagebo ser fram emot friheten, där vatten i olika former blir viktiga inslag.
– Det ska bli skönt att få rå sig själv och få lägga mer tid på seglingen och skidåkningen, och barnbarnen. Lite renoveringar hemma lär det nog också bli framöver. Men det är klart att det kommer kännas konstigt att inte längre svara "Räddningstjänsten, Lagebo" i telefon. Och som jag kommer att sakna mina jobbarkompisar.
Lars Lagebo fyllde 60 år i oktober, men valde att göra bokslut på det märkliga året 2020 innan han tackade för sig. Pensionär blir han den 1 februari, och kan räkna in sammanlagt 34 år som brandingenjör i kommunens tjänst.
Men att det skulle bli det yrket var långt ifrån glasklart till en början. Efter tekniska linjen på Rinmangymnasiet, lumpen och jobb i bland annat sportaffär drog unge Lasse ut i världen med skidorna i bagaget i början på 80-talet.
– I nästan ett år var jag i Nya Zeeland och Australien och åkte skidor, utför mest. Och därifrån tog jag mig till franska Alperna, tog lite ströjobb som man gjorde på den tiden, och fortsatte åka skidor.
Eskilstunas dåvarande brandchef Nore Wall var god vän med Lasses föräldrar. När Lasse kom hem till stan igen fascinerades han av brandchefens redogörelser av en vardag som brandingenjör.
– Det var han som berättade för mig om ett yrke jag inte visste fanns men som plötsligt lät lockande, med omväxlande utomhusarbete och många praktiska uppgifter. Jag som varit inne på att ett rent kontorsjobb inte var något för mig sökte och blev en av 30 som dåvarande Statens brandnämnd det året utbildade till brandingenjörer.
Och det är ingenting han behövt ångra. Med en termin kvar av utbildningen hade han dessutom en fast tjänst klar.
– Det fanns ju inga lediga jobb i Eskilstuna då, så jag hade varit helt inne på att flytta, det var till och med lite spännande att se var jag skulle hamna. Men så ringde brandchefen med erbjudande om en tjänst till sommaren.
Brandingenjör är fortfarande ett bristyrke och Lars Lagebo slår mycket gärna ett slag för en bra utbildning – ännu med garanterat jobb efteråt – och ett givande yrke. I över 30 år har han trivts på sin post, som i 14 år betydde just brandingenjör, och efter olika ansvarsområden blev han ställföreträdande räddningschef. De sista åtta åren har Lars varit Eskilstunas räddningschef, med en ordinarie plats i miljö- och räddningsförvaltningens ledning och med sammantaget 150 anställda under sig.
– Klart brandingenjörens roll har förändrats under åren. På 80- och 90-talen var jag ute i fält betydligt mer och åkte ofta ut på skadeplatser. På senare år har vi jobbat mer strategiskt och normativt. Sista gången jag var högsta operativa chef är tolv år sedan. Det var när Statt brann.
Lars Lagebo hade inte tagit vägen förbi Hamngatan på väg till jobbet den 25 februari 2009 och steg in på brandstationen helt ovetande om vad som pågick. Aldrig hade han kunnat föreställa sig ett sånt brandförlopp i en central byggnad, och ändå hade det ju kunnat gå så väldigt mycket värre än det nu gjorde, konstaterar han.
En morgon Lars Lagebo aldrig glömmer. "Jag trodde kollegorna skojade med mig när jag kom till jobbet och de rapporterade över om fullt utvecklad brand på Statt. Det kunde ändå blivit betydligt värre."
– Det är garanterat topp tre bland alla starka minnen jag har, om inte det starkaste. Andra bränder kan jag minnas av tragiska skäl. Och på senare år finns den stora skogsbranden i Västmanland 2014 i färskt minne. Vi var med och hjälpte till, och det som hände efter det tillhör mina mest positiva minnen. När nio kommuner insåg att vi behöver hjälpas åt. I Räddningsregion Mälardalen samverkar Surahammar, Hallstahammar, Västerås, Kungsör, Arboga, Köping, Strängnäs, Flen och Eskilstuna, med ledningscentral placerad hos oss.
En fantastisk teknisk utveckling har gjort räddningstjänstens arbete betydligt effektivare på ett antal årtionden.
– Jag har varit den åttonde räddningschefen i Eskilstuna sedan 1897, och jag tror inte någon av mina föregångare var med om motsvarande utveckling jag fått uppleva, med datorer, mobiler, GPS, larmsystem... Och jag tror det kommer att bara fortsätta i snabbare takt.
På andra sätt har utvecklingen, som tur är, gått åt andra hållet.
– Bränderna var större förr, och det har förhoppningsvis att göra med att vi tänker och jobbar mycket bättre förebyggande i dag. Samma sak är det med trafikolyckorna. Frontalkrockarna på E20 har byggts bort.