Polisens utredning, direkt vid händelsen, var korrekt hanterad.
Enligt polispatrullen som stoppade en bil och gjorde en nykterhetskontroll hade föraren cirka 0,4 promille alkohol i blodet. Enligt polisen erkände mannen rattfylleri på plats och godtog ett strafföreläggande. Förhöret som hölls lästes upp och strafföreläggandet undertecknades av Eskilstunabon.
Det innebar i praktiken att mannen godkände ett straff på 40 dagsböter á 210 kronor, totalt 8 400 kronor.
Den 4 januari utfärdade en åklagare strafföreläggandet i enlighet med förhandsgodkännandet. Då insåg mannen sitt misstag och vände sig till tingsrätten. Han yrkade på att domstolen skulle undanröja föreläggandet.
Mannen menade då att han "hade fått en vilseledande och felaktig uppfattning om föreläggandets innebörd. Han trodde att han undertecknade att han blåst positivt och inte att han erkände brott och godtog ett straff".
Han kom även med nya uppgifter om mätningen av alkoholhalten inte gått rätt till då han drack alkohol efter körningen.
Åklagaren i målet hävdade å sin sida att polisens förundersökning genomförts i enlighet med gällande lagstiftning och att påståendet om eftersupning är en efterhandskonstruktion.
I april, efter att ärendet inhiberats, beslutade Eskilstuna tingsrätt att strafföreläggandet är giltigt.
Svea hovrätts beslut, som inte får överklagas, innebär att Eskilstunabon döms till dagsböter för rattfylleri och att strafföreläggandet var korrekt hanterat.
Eskilstunabon överklagade även det beslutet till högre instans och nu har Svea hovrätt sagt sitt.
Hovrätten fastställer tingsrättens beslut. I stället för fyra dagar tog det nästan nio månader att sätta punkt. Hovrättens beslut får inte överklagas.