Vissa har frågor som rör kroppen, andra tar upp problematik kring relationer – med kompisar och med partners.
Men de allra flesta unga som söker stöd hos Ungdomsjouren Fria, i chattform, i telefonsamtal eller via besök hos jourens kurator, tar upp psykisk ohälsa.
– Tyvärr är det väldigt många unga som mår dåligt. Från årsskiftet har vi märkt ett otroligt behov av stöd. I snitt har vi tagit emot 100 chattar i månaden, och den senaste tiden har vi räknat in ännu fler. Så här hårt tryck har vi aldrig haft tidigare. Under pandemiåret 2020 hade vi över 800 stödsökande i chatten, fortsätter den här utvecklingen får vi 1 200 i år, berättar Ungdomsjouren Frias verksamhetsledare Sofia Liedberg, och konstaterar att de flesta som kontaktar jouren är tjejer i åldrarna 13-16 år.
– Många har behov av att prata om ångest, ätstörningar, självskadebeteenden, utsatthet och en massa andra svåra saker. Ett oerhört allvarligt ämne som tyvärr ökar i chatten är incest, att man är utsatt för sexuella övergrepp inom familjen. Vad vi kan göra är att uttrycka oro över vad de berättar om, och informera om vilken hjälp som finns. Och om de går med på att säga sitt namn kan vi göra en orosanmälan eller ringa polisen.
En orsak till att det nu är så många som hör av sig kan vara att jouren marknadsfört chatten hårt på sociala medier, tror Sofia Liedberg.
– Men sen tror jag det dröjer länge innan vi får se alla effekterna av hur hårt pandemin slog mot många unga människor, med oro och stress, isolering och utsatthet. Generellt bidrar också tonläget på sociala medier, världsläget, kraven på att passa in och följa ideal, och inte minst porrindustrin till att den psykiska ohälsan bara växer i samhället. Det är mycket obehagliga saker unga möts av på internet, mycket som vuxna inte har koll på.
Situationen i Eskilstuna, med en lång rad av våldsdåd kopplade till gängkriminalitet och inte minst den senaste tidens dödsskjutningar av unga människor, gör också sitt för barns och ungdomars mående, poängterar Sofia Liedberg. Och hon är kritisk till Eskilstuna kommun.
– Vi gör vad vi kan för att synas. Efter att en 18-årige killen sköts ihjäl utanför Rekarnegymnasiet i början av april la vi ut på sociala medier att vi fanns vid chatten. Och vi är ute mycket på skolor och fritidsgårdar och pratar och berättar om vad vi kan erbjuda, att vi har en chattfunktion och att man kan boka tid och komma upp till oss i ABF-huset i centrala Eskilstuna.
– Men vi skulle vilja nå ut till många fler unga i Eskilstuna. Så de vet att vi finns. Jag kan känna att kommunen glömmer bort oss när de efter en skjutning går ut med information kring var man hittar stöd och vart man kan vända sig om man är ledsen, rädd och orolig. De kunde ha med våra kontaktuppgifter, och tipsa om oss.
– I vår systerskapsfunktion möter vi lillasystrar som är starkt påverkade av det som händer i stan.
Ungdomsjouren har tre anställda, och verksamheten är beroende av volontärer.
– Just nu har vi runt 30 volontärer, men vi skulle behöva vara ännu fler. Ju fler volontärer desto fler ungdomar kan vi når ut till. Den som vill bli volontär ska kunna engagera sig sex-åtta timmar i månaden i vårt stödarbete och i månadsmöten.