"25-årspartyt" heter föreställningen som kickar i gång på stora scenen i Eskilstuna teater med ett stort och glittrande ensemblenummer. Sedan gäller det att hålla i sig, för det är full fart ända tills ovan nämnda sång, "Himlen fäller sina tårar", kommer och ger publiken tillfälle att stanna upp och reflektera en bit in i andra akten. Den nya svenska texten bygger på David Bowies "Life on Mars" och framförs av Annie Rydensjö.
Det är första gången jag ser Eskilstunarevyn. Och jag slås genast av att ensemblen, som består av sex skådespelare och sångare plus fyra dansare och sångare, vet vad den håller på med. Allt är tajt, välrepeterat och tonsäkert. Alla på scenen är bra och säkra, så som publik slipper man oroligt vänta på fadäser eller uppleva feltajmade poänger.
Dekoren är enkel, och består enbart av designat ljus i fonden, kläderna, perukerna och sminkningarna är snygga och ändamålsenliga. Imponerande och genomarbetat!
Men trots de starka insatserna på scenen, fägnaden för ögonen och det höga tempot, tar det ett tag innan "25-årspartyt" landar hos mig. Och det beror på innehållet i några av sketcherna. Redan i tredje numret kommer ett lågvattenmärke när Andreas Zetterberg gör monologen "Maria" av den småländska komikerduon MOJ Entertain.
Andreas Zetterberg gestaltar en ensamstående kvinna i yngre medelåldern med stor värme och klockren tajming. Men varför måste "Maria" dra plumpa vitsar om pruttar och homosexuella? Sketchen är dessvärre bara en av flera som handlar om karltokiga fruntimmer eller fula kvinnor med stora rumpor och rynkor. Dessa nummer bygger oftast på inköpt material från etablerade revyförfattare runt om i Sverige. Det är kanske dags att pröva nya textleverantörer och att spela sketcher skrivna även av kvinnor?
Det mesta i "25-årspartyt" är dock riktigt bra och aktuellt, om än kanske i snällaste laget. I Sång och dansnumret "Statusuppdatering känner alla igen sig. Kanska även i sångnumret "Otakt är världens lön"? I rappen "Fy fan för hemmet" ställs relevanta frågor om äldreomsorgen på revyvis, och i potpurriet "Året som gått" avhandlas en räcka lokala, nationella och internationella händelser i musikform.
Roligast och lagom elakt är shownumret "Artistkavalkad" som rundar av första akten. Där avlöser den ena klockrena imitationen av Sveriges mest kända artister från 2013 löser av den andra, och då är det bara att släppa fram skrattet.