Allt fler skolor använder sig av robotarna. Men det finns både pedagogiska och etiska utmaningar med tekniken.
– Ger det här bra effekt så är en robot en billig investering för en skola jämfört med om en elev stannar hemma. Rektorerna har visat ett jättestort intresse för tekniken. Jag har själv hållit i roboten och provat den och ser inga hinder för att det här ska slå väl ut, säger Lisa Edholm.
Piloten med totalt sex stycken robotar genomförs under november, december och januari. Det tekniska hjälpmedlet riktar sig till barn och ungdomar som inte kommer iväg till skolan, berättar Edholm.
– Det kan vara elever i långvarig sjukdom som inte kan vara på plats i skolan, men det kan också handla om elever med psykisk ohälsa som inte klarar av klassrumssituationen. Kanske skulle eleven då i stället kunna sitta i en mindre undervisningsgrupp eller enskilt på skolan och ändå delta i undervisningen i klassrummet.
Intresset för skolrobotar har ökat under tiden som hemmasittande elever blivit ett alltmer belyst problem i samhället. Enligt den norska tillverkaren bakom roboten som kommunen nu testar används tekniken redan av drygt 120 svenska kommuner.
En pressbild på företagets hemsida visar den lilla vita plastfiguren utplacerad på en tom bänkyta mitt i ett myllrande klassrum. Robotens två ljuspunkter till ögon tänds när den aktiveras. På bröstet sitter en liten högtalarlåda. I pannan en kamera. Eleven styr robotens huvud med en app på sin läsplatta. Genom den kan eleven se, höra och prata med sin omgivning.
På Skolverkets hemsida beskrivs tekniken med så kallade Telepresence-robotar så här:
"I likhet med roboten i Avatar-filmerna, så loggar eleven in och styr roboten från en annan fysisk plats...Vissa står stilla, medan andra har hjul. Robotar som har hjul kan göra det möjligt för eleven att ”förflytta sig” med klassen i skolan, till exempel i Lucia-tåg".
Men samtidigt som tekniken öppnar nya dörrar finns även risker med att låta elever delta på distans. Och för att elevens frånvaro inte ska cementeras krävs det ett noga uppföljande arbete, säger Edholm.
Lisa Edholm, avdelningschef för grundsärskolan i Eskilstuna kommun
– Skollagen möjliggör kortvariga anpassningar, men det viktigaste för oss för att vi inte ska bryta mot skollagen är att vi har en tydlig närvarofrämjande plan för elever som använder tekniken, annars finns en risk att eleven blir hemmavarande för alltid.
Finns det någon bortre gräns för hur länge det är lämpligt för en elev att jobba med en sådan här robot?
– Lagen ger oss inte så mycket vägledning i den frågan. Men det vi behöver vara noga med är att hela tiden göra utvärderingar. Ser vi inte att eleven gör framsteg så måste vi plocka bort roboten.
Lisa Edholm poängterar att robotarna bara är ett av flera verktyg i kommunens större arbete med att främja högre närvaro i skolorna.
– Vi behöver verktyg för att få elever i lång frånvaro att komma tillbaka till skolan. Och där är robotarna ett av verktygen som vi kan använda. Det kommer inte passa alla, men är definitivt en bra möjlighet för att elever ska kunna delta i undervisningen på ett effektivt och inkluderande sätt.
I ett första led kommer för- och nackdelar med robotarna att utvärderas. Om tekniken är i Eskilstunas skolor för att stanna vet kommunen tidigast i början av nästa år.