Romska tiggare i Eskilstuna registrerade av polisen

Den svenska polisen har under nästan ett års tid kartlagt romska tiggare som befinner sig i Sverige. Detta trots att de inte varit misstänkta för brott.

Eskilstuna2015-12-16 06:57
<p>– Vi blev fotograferade och fick svara på mängder med frågor. I en halvtimme höll polisen på, säger Mariana från Rumänien till <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=6327048">Sveriges Radio</a> som avslöjar polisens register.</p><p>Mariana befinner sig i Eskilstuna tillsammans med Mario och Daniel när hon intervjuas av radion.</p><p>– De tog bilder på oss, de ville id-kort också, säger Mario i en intervju med <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=6327048">Sveriges Radio</a>.</p><p>Enligt Sveriges radio har polisens underrättelsetjänst under nästan ett års tid kartlagt människor som befinner sig i Sverige för att tigga. Syftet är att undersöka om de är offer för människohandel, alltså om de styrs av organiserade ligor eller om de tigger frivilligt. Några av de som har frågats ut av polisen är EU-migranter från Rumänien som vid tiden befann sig i Sörmland.</p><p>– Ingen av de som utsattes för det här är kvar i Sverige utan har åkt hem, säger Therese Lekander, ordförande i organisationen En bättre chans som arbetar för att stötta EU-migranter som befinner sig i Eskilstuna.</p><p>– Vissa av dem åkte hem direkt eftersom de blev rädda och trodde att de inte fick vara här, säger hon.</p><p>Sveriges radios granskning visar att alla polisregioner fått instruktioner från nationella underrättelsetjänsten där de uppmanats att fotografera romernas id-handlingar samt fråga ut dem om bland annat var de kommer ifrån, varför de är här och vilka andra de reste hit. Dessa uppgifter har sedan skickats till nationella underrättelsetjänsten som sammanställt och lagrat informationen.</p><p>Jens Pedersen som är chef för underrättelseverksamheten i Sörmland bekräftar att polisen i länet har arbetat utifrån den nationella enhetens direktiv. Han säger att den här typen frågeställningar och dokumentation är nödvändig för polisens arbete.</p><p>– För att kunna angripa det här utifrån ett människohandelsperspektiv måste vi veta vilka de är och hur många de är som är utsatta. Vi har lagar som säger att vi får lagra uppgifter om människor som inte är misstänka för brott om det behövs för att skapa en helhetsbild, säger Jens Pedersen.</p><p>Men alla är inte övertygade om att lagringen av uppgifter är okej. Organisationen En bättre chans ska enligt ordförande Therese Lekander ha fått frågan från poliser, vid flera tillfällen, om de har uppgifter om romer här i området.</p><p>– Det är bra om man kartlägger människohandeln men att föra register på det här viset är inte okej, det är inte mänskligt, säger hon och fortsätter:</p><p>– En polis frågade om de kunde få ett register över de människor som kommer till oss. Vi tackade nej direkt. Vi har inget register och vet hur historien har varit och det vill vi inte vara en del av.</p><p>Jens Pedersen känner inte till att detta skulle ha hänt men menar att det inte är något konstigt om polisen frågat organisationen.</p><p>– Om man vill veta hur många EU-migranter det finns i Sverige så är det nödvändigt att se till helheten. Vad jag kan tänka mig är att polismännen frågat den här organisationen om uppgifter eftersom de har en bättre bild av de personer vi pratar om än vad vi har, säger Jens Pedersen.</p>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om