"Utbyggnaden skulle bli nästan av bibliska proportioner", säger Björn Larsson om de 70 avdelningarna som det planerades för i Eskilstuna fram till 2030. Men prognoserna var gravt missvisande och snart började antalet barn i stället att sjunka drastiskt.
– Kan du tänka dig!? Vi hade planer på att bygga ut 70 förskoleavdelningar med 20 barn på varje avdelning. Det är ju hur mycket som helst! Och allt byggde på prognoser vi fick från SCB och SKR.
Björn Larsson klappar om hunden Aiko som tålmodigt väntar intill sin husses fötter medan vi pratar. Klockan är fyra på eftermiddagen i Björns och frun Åsas kök. Utanför fönstren är det redan beckmörkt.
Orsaken till att vi hälsar på är den debatt som blossat på sistone sedan det blivit känt att en ny rad förskolor nu står på tur att läggas ner i Eskilstuna.
Förklaringen: de fortsatt krympande barnkullarna 2025.
Med hopp om att kunna sätta det som händer i ett större sammanhang har vi kontaktat Björn Larsson, som just är mitt uppe i en anekdot om hur det var då – när han tillträdde som socialdemokratisk ordförande för förskolenämnden i Eskilstuna 2019. På den tiden såg problemen nämligen diametralt annorlunda ut mot idag.
70 nya avdelningar?
– Ja! Besluten var redan fattade när jag började så det var bara att kliva upp på hästen och åka med. Jag såg fram emot att göra väldigt många invigningar.
Klippa många band?
– Javisst, och utbilda många nya barnskötare. Det här skulle bli jättekul.
– Att det sedan skulle sluta så här hade vi ingen tanke på.
Det beskrevs som en historisk satsning på välfärden när den omvalda majoriteten i staden – med Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet – inledde arbetet på mandatperioden 2018. Fram till 2030 skulle det byggas ett nytt äldreboende varje år, sju nya grundskolor, en ny gymnasieskola och så 70 nya förskoleavdelningar för att säkerställa platser till alla barn. För på den här tiden talades det om platsbrist.
Planerna utgick från att klara den befolkningstillväxt som prognoser från Statistiska centralbyrån, SCB, och arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, visat på.
Dessa prognoser var – vilket efteråt har konstaterats – kraftigt missvisande. Att något inte stod rätt till med siffrorna blev också tydligt för Eskilstunas skolförvaltning redan 2019, berättar Björn Larsson.
–Det var istället två hundra huvuden färre från år ett. Och så fortsatte det på den linjen varje år.
När vi följer statistiken bakåt i tiden blir den dramatiska utvecklingen tydlig. Under 2019 var Eskilstunas kommunala förskola som störst, med 5 255 barn. Därefter började siffrorna sjunka 2020 för att sedan störtdyka under 2021. Då var fortfarande 5 080 barn inskrivna. I år – 2025 – budgeterar kommunen för en verksamhet med 4 158 barn.
– Tänk dig, vi har drygt 1 000 färre barn i dag i förskolan jämfört med vad vi hade när jag började. Det motsvarar att vart femte barn försvunnit. Och med tanke på att varje barn genererar mer än 100 000 kronor i snitt i skolpeng så handlar det om väldigt stora summor. Det är mer än 120 miljoner kronor mindre i kassan.
Vad var det som hände?
– Jag har en egen teori om det där, utifrån det faktum att pandemin kom i vägen, och nu raljerar jag kanske lite, men att som då hasa runt hemma orakad i mysbyxor med sin partner kanske inte inbjöd till att skaffa fler barn, om jag säger så. Sedan kanske också humöret sviktade lite när man nötte på varandra under så lång tid. Hur som helst återhämtade sig siffrorna aldrig, säger Björn Larsson och lägger till:
– Och så uteblev anhöriginvandringen förstås också. Den vi hade tagit höjd för – och som byggde på SKR:s beräkningar.
Björn Larsson (S) med hunden Aiko i knät.
Nu inleddes istället det som skulle bli en följetong av förskolenedläggningar. Björn Larsson hann med att avgöra framtiden för Stensborgsgatans förskola – våren 2022. Därefter har beslut om nedläggningar fattats för Rademachergatans förskola, Nålmakarens förskola, Fröslundavägens förskola, Prästängens förskola, Skeppets förskola och Västergatans förskola.
Och så, under den senaste veckan, har förvaltningen flaggat för att Salvägens förskola i Skiftinge, Flöjtvägens förskola i Slagsta och Mesta förskola kan komma att stängas. Avgöranden väntar i april.
Avvecklingen av de gamla förskolorna är i sig inte något negativt, menar Björn Larsson.
– Redan på min tid såg vi möjligheter med att byta ut och ta bort en del av de sämsta förskolorna där det till exempel var dålig ventilation eller kalla golv. Det var ingen bra arbetsmiljö där, varken för barn eller personal. Istället skulle de nu få komma till nya, mer ändamålsenliga och fräscha lokaler. Det såg vi verkligen fram emot, säger han och fortsätter:
– Alla de här förskolorna är byggda vid ungefär samma tidpunkt och de behöver bytas ut. Nu kan vi göra det på grund av de låga födslotalen. Det säger sig självt att man i ett sådant här läge måste anpassa kostymen och då kan man samtidigt passa på att gå ur otjänliga lokaler.
Björn Larsson (S) ser de minskade födslotalen som ett gyllene tillfälle att byta ut gamla förskolor mot nya med fräscha och ändamålsenliga lokaler. "Det säger sig självt att man i ett sådant här läge måste anpassa kostymen, säger han".
Samtidigt finns det de som uttrycker oro för att det bara ska bli stora förskolor kvar i kommunen när de äldre stängs.
– Ja, det finns en negativ bild av de här förskolorna som ofta inte stämmer överens med verkligheten. Det är till exempel inte nödvändigtvis så att man släpper ut 180 barn samtidigt på rastgården. Istället kan man dra nytta av varandra på en stor förskola och på så sätt se till att det alltid finns personalresurser.
När prognoserna för barn i förskolan skrevs ner kraftigt var Björn Larsson med och drog i nödbromsen för flera stora projekt som då låg på ritbordet. Det är han i dag glad för, när han ser på den omställning förskolan befinner sig mitt uppe i.
– Vi kommer få leva med den här situationen ett tag nu.
Hur länge då?
– Under de kommande fem åren får vi nog räkna med fortsatta omställningar. Och det är kanske bra om vi Eskilstunabor förbereder oss på det redan nu så det inte kommer som en chock senare. Har man som personal möjlighet tycker jag man ska fundera på om man kan göra något annat i framtiden, till exempel om man kan plugga vidare eller hitta på något annat att göra, så att man inte låser fast sig vid att bara vara anställd på en enda plats och inte kan tänka sig något annat.
Många är upprörda över alla nedläggningar. Vad vill du säga till de som undrar vad ni gör som politiker?
– Jag förstår att det kan vara upprörande när man har sin trygghet på en viss förskola, men det här händer just nu samtidigt i hela landet och de nya lokaler vi erbjuder istället innebär på sikt en bättre arbetsmiljö för både barnen och personalen.