Sarita Hotti (S) är ordförande i namnberedningen, som föreslår nya namn på Eskilstunas gator.
Vem är det egentligen som bestämmer vad gator, torg och parker i Eskilstuna ska heta? Jo, det är en liten grupp tjänstemän och politiker på kommunen som kallas namnberedningen. Ordförande är Sarita Hotti (S).
– Det här är de roligaste mötena man kan ha, säger hon om beredningens sammanträden där nya namn på gator, kvarter och andra platser ska spånas fram.
Gruppen har förstås vissa fastslagna principer att hålla sig till. Kvartersnamn ska börja på V i centrum, på N på Norr och så vidare. Gällande gatunamn har många områden teman. I Viptorp är det vinteraktiviteter, i Myrtorp vänorter, i Stenby metaller och stenar, i Ärsta är det bär och i flera områden är det fåglar.
Arbetarstaden Eskilstuna avspeglar sig också i valet av gatunamn. I Brottsta har gatorna namn efter gamla yrkestitlar, som Stensättarvägen och Urmakarvägen. I Råbergstorp och Lagersberg har yrkestitlarna koppling till rättsväsendet, som Domaregatan och Lagmansgatan.
– Vi försöker hålla oss till temat i området, men det kan bli komplicerade namn till slut om exempelvis blommorna börjar ta slut, säger Sarita Hotti och berättar om uppsluppna möten där deltagarna sitter och spånar fågelarter och bläddrar i Plantagens kataloger för att hitta namn på buskar.
De samarbetar också med stadsantikvarien, som kan ta reda på om någon särskild verksamhet eller person har koppling till området och därmed passar att ge namn åt en gata.
När gruppen enats om ett namn måste de säkerställa att det inte redan finns. Det misstaget gjordes när kvartersnamn till det nya området Djursta skulle tas fram 2015. När förslagen Dalripan och Doppingen nådde länsstyrelsen, upptäcktes att de redan fanns i andra delar av stan. De fick raskt ändras till Dalmatinern och Dromedaren.
Namnen får heller inte väcka anstöt. Till de nyanlagda gatorna i logistikparken i Kjula var ett av förslagen Jaktvägen. Det gick inte hem i stadsbyggnadsnämnden, som 2014 tyckte att namnet lät för krigiskt.
Det är också opraktiskt om namnen är svårstavade, exempelvis när man beställer taxi och adressen ska knappas in i en gps. Hur stavar man till Schröderstiernas väg? Hur många d och m är det i Ruddammsgatan och hur många s är det egentligen i Assessorsgatan?
– Det har hört av sig boende på svårstavade adresser som vill att vi ska ändra, men det gör vi sällan. Ofta är namnen inarbetade och det blir krångligt när alla på gatan måste adressändra, säger Sarita Hotti.
Handelsallén vid Ica Maxi i Skiftinge är en av de gator som senast fått namn.
Men det händer att klagomålen leder till förändring. Boende på vissa adresser på Torshällavägen, mittemot Årby, hade problem med att taxi och leveranser inte hittade fram. Kommunen föll till föga och gav den lilla gatsnutten ett nytt namn, Ekbacksvägen, vilket löste problemet.
En annan gata som bytt namn är Teatergatan i centrum, som bytte namn till J A Selanders gata i samband med att statyn till minne av Eskilstuna-Kurirens grundare avtäcktes på platsen hösten 2005.
Man kan också som privatperson föreslå namn på en ny gata. Faktiskt av rent personliga skäl, vilket skedde i Mälarbaden. Där ville företagaren Magnus Norman stycka av sin stora tomt för att få in fler hus i området.
– Han hade jobbat hårt med detaljplanearbetet, men så avled han mitt i byggplaneringen. Då ville hans fru och son att den nya gatan som anlades i området skulle hela Magnus Normans väg, berättar Sarita Hotti.
Och så blev det. Stadsbyggnadsnämnden kunde klubba beslutet i mars i år tack vare nya regler som säger att en person inte längre behöver ha varit död så länge som tio år för att få en gata uppkallad efter sig, vilket var fallet tidigare.
Smedoriginalet Johan Erik Sundin, mer känd som Gap-Sundin eftersom han var väldigt högljudd och ofta hamnade i klammeri med rättvisan, är bara en av alla män som fått en gata i Eskilstuna uppkallad efter sig. Nu jobbar namnberedningen för att öka jämställdheten och har en lista med kvinnonamn att välja mellan.
En stor skillnad mellan namngivningen av gator idag och förr, är jämställdheten. Många inflytelserika män har lånat ut sina namn till gator och platser: Mått-Johansson, Gap-Sundin, Rinman, Rothoff och inte minst helgonet S:t Eskil. Gatorna med kvinnonamn är betydligt färre, men håller på att bli fler.
– Det är väl ungefär 80/20 mellan mans- och kvinnonamn i Eskilstuna nu. Vi har en förteckning över kvinnor att använda oss av när det ges möjlighet.
Bland annat har en av gatorna i kvarteret Nätet på Norr nyligen fått namnet Ester Kvarnströms gata.
Närmast på tur står ett område i Odlaren, där nya gator ska få namn under hösten. Där finns redan bland annat Fasanvägen och Tjädervägen.
– Vi håller på att leta namn, troligen blir det fler fåglar, säger Sarita Hotti.