Anna Giotas Sandquist, direktör för social hållbarhet på Eskilstuna kommun.
Eskilstuna är en av de kommuner i landet med störst segregation. Något tidningen uppmärksammade i en artikel i slutet på januari som visade att det nästan skiljer 300 000 kronor i årsinkomst mellan kommunens mest välmående och mest utsatta områden.
– Det är ohållbart stora skillnader i livsvillkor när man jämför våra stadsdelar.
Det konstaterar Anna Giotas Sandquist som är direktör för social hållbarhet på Eskilstuna kommun. Många av frågorna knutna till arbetet mot segregation landar hos hennes avdelning. En plan för att öka tryggheten och inkluderingen för kommunens alla invånare trädde i kraft 2018. En stor del i det strategiska arbetet handlar om att skapa en långsiktig positiv utveckling i det kommunen kallar prioriterade stadsdelar.
Eskilstuna kommun var en av 32 utvalda kommuner som 2018 blev del i en treårig satsning från regeringens sida, för att motverka segregation. En satsning som innebar att Eskilstuna fick 11,3 miljoner årligen i tre år. Anna Giotas Sandquist är tydlig med att det långsiktiga och mest betydande arbetet mot segregation pågår ständigt i den ordinarie verksamheten.
– Det sker bland annat i skolan och förskolan, i arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen och i Kfast, säger hon.
Samtidigt är hon tacksam över de medel som Eskilstuna fick av regeringen. Majoriteten av pengarna, runt tio miljoner årligen, gick till Mötesplats med jobbcenter i Årby. Resterande medel gick till att inleda en medborgardialog med komplexa frågor i Fröslunda samt att göra vissa insatser i den fysiska miljön i de prioriterade stadsdelarna.
En stor del av de pengar som Eskilstuna kommun fick av regeringen gick till satsningen Mötesplats Årby.
– Det offentliga är viktigt och mötesplatsen med jobbcentrum är en sådan satsning som fångar upp invånarna. Den finns kvar och fortsätter att drivas. Medborgardialogen kommer vi ta vidare och starta även i Årby för egna pengar, säger Anna Giotas Sandquist.
Den tionde januari i år instiftades trygghetsberedningen i Eskilstuna kommun. Beredningen kommer att fokusera på strategisk stadsdelsutveckling, segregation och det brottsbekämpande arbetet.
Liknande funktioner har funnits tidigare, men inte med så stor politisk bredd som nu. Trygghetsberedningen är nämligen parlamentarisk, det innebär att alla partier i fullmäktige har en representant.
Josefine Helleday (S) är ordförande för den nya trygghetsberedningen.
– Det som känns unikt är att vi väljer att göra den här beredningen parlamentarisk. De här frågorna är ofta föremål för hätsk debatt och inte alltid så konstruktiva samtal, säger Josefine Helleday (S) som är ordförande för beredningen.
Hon ser beredningen som viktig inte minst när det gäller uppföljning av det trygghetsarbete som görs i kommunen.
– Vi har på kort tid byggt upp en stor organisation som jobbar med trygghetsfrågor men det har inte funnit bra måttstockar eller tillräckligt goda verktyg för att jobba med uppföljning, säger Helleday.
I Fröslunda centrum har kommunen satsat på medborgardialoger, något som varit lyckat och som kommer att göras även i Årby.
Trots att det på riksnivå, inte minst under valet, funnits tydliga motsättningar mellan vissa partier när det gäller svaret på hur segregation ska mötas, och integrationen bäst ska främjas, är Josefine Helleday positiv till att man i Eskilstuna ska kunna enas.
– När man väl är i den politiska vardagen finns det lite bättre förutsättningar för sunda samtal. Jag upplever att vi har haft en väldigt konstruktiv dialog hittills.