Mer gryta på skolmenyn när matpriserna stiger

Räkna med fler grytkok och färre kycklingfiléer på skolmenyn i höst. Den 5 september justeras inköpspriserna på mat upp ytterligare för Eskilstuna kommun. Ändå är den stundande varubristen i vinter ett större orosmoln enligt kommunens kostchef.

Måltidschef Björn Eriksson är mer oroad över en stundande brist på råvaror i vinter än att matvarorna gått upp i pris.

Måltidschef Björn Eriksson är mer oroad över en stundande brist på råvaror i vinter än att matvarorna gått upp i pris.

Foto: Eskisltuna kommun/TT

Eskilstuna2022-08-15 06:48

Den här veckan återvänder barn och ungdomar i Eskilstuna till skolbänken efter sommarlovet. Och med en ny termin följer också en ny skolmatsedel. På höstens menyer samsas traditionell skolmat – som korv stroganoff – med uppdaterade nytolkningar av gamla godingar, som nötfärsruta med kokt potatis. 

Men rätter innehållandes hela bitar av kyckling lär bli mer sällsynta inslag i kantinerna. Stegringen av matpriserna har tvingat kommunens skolmatteam att tänka om och mer kreativt för att hålla budgeten.

– Vi har intensifierat vårt arbete och är på bollen lite mer nu, säger Björn Eriksson, kostchef i Eskilstuna kommun.

Där varukorgen för gemene man kan variera i pris från en vecka till en annan, styrs kommunens prislistor istället av upphandlade avtal, med matvarupriser som bara kan justeras vid fyra tillfällen per år. Senast skedde detta i maj och snart är det dags igen när varulistan uppdateras den 5 september.

– Vi vet redan nu ungefär på vilka nivåer det kommer ligga och för vilka produkter det blir prisskillnader mot i dag. För det här är otroligt produktstyrt. Vissa produkter kan faktiskt till och med bli billigare, medan andra går upp otroligt mycket och det är där vi behöver jobba med våra menyer.

undefined
Kyckling är ett livsmedel som rusat i pris på sistone. Att göra gryta kan vara ett sätt att fortsätta servera rätter med fågel.

Just kyckling är ett livsmedel som ökat kraftigt i pris. För att fågeln även fortsättningsvis ska kunna serveras i skolorna kan den först behöva hackas i bitar och sedan kokas ner i en gryta, berättar Eriksson.

– Det går åt betydligt mer kyckling om man serverar hela filéer än om man strimlar den i en gryta ihop med grönsaker. Det är ett sätt att jobba med priset utan att tappa näringsvärdet, säger Björn Eriksson.

Orsaken bakom de dramatiska kostnadsförändringarna handlar dels om ökade priser på drivmedel och el. Men också om problem i leverantörskedjorna som spökat sedan pandemin. Lägg sedan till ett krig i Europa och brister på råvaror till följd av osäkra skördar och du har receptet på dagens prisökningssoppa.

Björn Eriksson känner ännu ingen större oro över situationen. Han menar att kommunens kockar är vana vid att tänka utanför boxen och ännu finns inget som talar för att man inte kommer klara av att hålla budgeten.

– Min bedömning är att de prisökningar som varit hittills mestadels har handlat om effekter av corona. Årets skördar från de krigsdrabbade områdena har inte levererats ännu. Tidig vinter däremot kommer vi nog se ett problemet med att vi inte kommer få tag på varor. 

Vad kan det handla om för varor? 

– Ta rapsoljan till exempel, som används i mycket produktion av mat – som till exempel vid produktionen av köttbullar. Då kan det uppstå en situation där vi inte längre har köttbullar.

undefined
Den här veckan börjar höstterminen igen på S:t Eskil och alla andra skolor i kommunen.

Vad tänker du på längre sikt om prisökningarna fortsätter?

– Vi för så klart hela tiden samtal med politiken och ledningen i kommunen om det här. Jag känner mig i dagsläget inte det minsta orolig för att vi inte ska klara av det. Blir det dyrare så kommer vi kunna hantera det.

Samtidigt kommer kommunen inte tumma på kvaliteten när det gäller näringsvärdena, enligt Björn Eriksson.

Blir det lika gott då?

– Det skulle jag säga. Jag ser inte att smaken ska påverkas. Vi ska leverera utifrån de förutsättningar vi har och det är klart att ekonomin är en del av det, men det är mycket annat som spelar roll också.

Köttfärsrutor

Vi bad måltidschef Björn Eriksson förklara vad en köttfärsruta är för något. 

Rätten återkommer flera gånger på höstens skolmatsedlar. 

"Det är som en pannbiff, men plåtarna vi kör in i ugnen är fyrkantiga. Istället för att någon ska stå och göra varje biff för hand så lägger man ut köttfärs i hela plåten och sedan delar man så det blir rutor".

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!