Jens Lindström Lönn är polis och Polkon-samordnare i Södermanland. Bilden är ifrån då han vistades i Ukraina 2018.
Två hemtjänstpersonal blev träffade av, vad man misstänker är, rikoschetter i samband med skottlossningen i Skiftinge den 26 januari. Samtidigt ökar oron bland allmänheten efter den senaste tidens skjutningar.
– Sannolikheten att du ska bli träffad är låg, men rent krasst finns det en reell risk, säger Jens Lindström Lönn som är polis och Polkon-samordnare i Södermanland.
Polkon står för polisiär konflikthantering och Jens Lindström Lönn har en stor kunskap gällande vapen och ballistik. Han slår snabbt fast att det är svårt att ge ett enkelt svar på hur långt en förlupen kula kan färdas och hur mycket skada den kan göra.
– Det är så många faktorer i det som gör att det är svårt att förutse hur en rikoschett kommer bli. Det beror på materialet som träffas, kulans konstruktion och anslagsvinklar.
Med anslagsvinkel menas den vinkel som kulan träffar materialet med. Alla faktorer tillsammans avgör hur mycket restenergi kulan har efter att den har studsat och därmed även hur mycket skada den potentiellt kan göra.
– Det kan vara allt ifrån mindre blessyrer där kulan inte ens penetrerar huden till att den är fullt dödlig.
Jens Lindström Lönn beskriver hur en kula vid tillräckligt låg anslagsvinkel kan studsa mot glas eller en bilplåt och fortsätta i en hög hastighet.
– Det ser ut ungefär som att du har gröpt ur plåten med en glasskopa. Och den projektilen är fortsatt dödlig.
Förutom att direkt träffas av en kula kan man skadas av kulfragment eller sekundärt splitter. Man kan till exempel stå vid en stenvägg som beskjuts och träffas av stenskärvor och mantelrester. Vilket kan ha varit fallet för en av de skadade hemtjänstpersonalen i Eskilstuna.
I slutet på januari var det skottlossning i Skiftinge centrum och två personal från hemtjänsten ska då ha skadats av rikoschetter.
Alla faktorer som spelar in gör att det, enligt Jens Lindström Lönn, är mer eller mindre omöjligt att prata om något exakt riskavstånd.
– Om en kula slutar vara dödande på 200 eller 300 meter går liksom inte att säga.
I juni 2015 sprängdes en bilbomb i Torslanda i Göteborg och fyra personer dog, däribland en fyraårig flicka. Den händelsen ser Jens Lindström Lönn som en brytpunkt. Efter det finns det flera fall där oskyldiga fallit offer för skjutningar.
– För tio år sedan var inte den här typen av våld lika vanligt i offentliga miljöer där mycket folk är i rörelse. Kriminella som har valt den här livstiden har i hög grad visat att de inte bryr sig om följdverkan.
Att polisen själva avfyrar sina vapen är ytterst ovanligt. Statistik visar att polisen använder varningsskott eller verkanseld under ungefär 30 av omkring 1,4 miljoner årliga insatser.
Det är ytterst sällan polisen avfyrar sina vapen i tjänsten. Det sker ett 30-tal gånger av 1,4 miljoner insatser årligen.
– Vi har en säkerhetsregel där man ska ta hänsyn och vara säker på målet och omgivningen. Det betänkandet har inte de här personerna (kriminella).
Polisen tog fram en ny ammunition 2004 som är utformad för att expandera och bromsas upp i kroppen. Kulan togs fram för att undvika risken för tredje person. Den har dock fått en del kritik för att den liknar jaktammunition och röster har höjts för att det orsakar mer skada än tidigare ammunition.
– Det är samma konstruktionsprincip men pratar om helt olika utgångshastigheter och helt olika skador. Syftet med patronen är att det ska vara så lite restenergi kvar som möjligt om det skulle bli en genomskjutning, inte att det ska bli så stor skada som möjligt, säger Jens Lindström Lönn.