Miryame Malmquist, krisberedskapssamordnare på Eskilstuna kommun vill även understryka vikten av att vara källkritisk till information på exempelvis internet och se upp för desinformation i tider som dessa. "Man ska även vara uppmärksam om man ser något konstigt på stan och då anmäla, precis som statsministern sa när terrornivån höjdes, men det tåls att säga igen", säger hon.
Det var i samband med försvarskonferensen Folk och försvar som Micael Bydén, överbefälhavare för Försvarsmakten, uppmanade svenskarna till att mentalt förbereda sig på att det kan bli krig i Sverige.
– Vi måste ha medborgare som förstår hur allvarligt läget är och det kan bli värre även för oss, sa han i en intervju med TV4 under måndagen.
Men hur förbereder man sig inför ett eventuellt krig? Se till att ha en hemberedskap, det menar Miryame Malmquist, krisberedskapssamordnare på Eskilstuna kommun.
– Det gäller oavsett vad det rör sig om, någon form av kris eller ett krig. Man ska kunna klara sig själv utan el, vatten och utan att handla. Man ska kunna klara av att hålla värmen, att laga mat eller åtminstone klara av att få i sig något, säger hon och berättar att information om vad som kan vara bra att ha finns att hitta på krisberedskap.se.
Utöver det ser hon gärna att Eskilstunaborna engagerar sig i Frivilliga resursgruppen som kan hjälpa till och stötta vid olika samhällsstörningar, såväl som vid större kriser och eventuella krig.
– Vi har några som kan köra bandvagn till exempel, vi har personer som kan hantera en motorsåg om det skulle falla träd över vägarna och vi har sjukvårdskompetens. Sedan har vi personer som kan koka kaffe och prata med folk, vilken är ett viktigt uppgift. Så vi har ganska många kompetenser – men de är inte så många än, så vi ser gärna att fler engagerar sig.
"Om krisen eller kriget kommer" skickades ut till Sveriges hushåll 2018 med tips på hur man förbereder sig inför en kris eller ett krig. Har man inte sparat broschyren finns information på krisinformation.se.
Vid en kris eller krig är det kommunernas ansvar att verksamheter så som exempelvis äldreomsorg, vattenförsörjning, fjärrvärme, räddningstjänst och skola, fungerar som vanligt trots att det inte är som vanligt. Något som kräver god planering.
– Det är funktioner som ska fungera så långt det bara går, oavsett störning, säger Miryame Malmquist.
Det är MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som har ansvaret för skyddsrummen i Sverige. Däremot ansvarar fastighetsägaren för att skyddsrummet ska kunna ställas i ordning inom 48 timmar vid behov. "Man hör inte till något speciellt skyddsrum utan man går till det som är närmast där man är just då", säger Eskilstuna kommuns krisberedskapssamordnare Miryame Malmquist.
Förutom det arbetar kommunen bland annat med en vattenplan för att kunna köra ut vatten om det skulle behövas och planering av styrel – det vill säga samhällsviktiga elanvändare ska kunna prioriteras vid en manuell förbrukningsfrånkoppling av elnätet.
– Det är väldigt många olika saker som vi arbetar med.
Nu under våren jobbar kommunen med att ta fram ett antal trygghetspunkter i Eskilstuna dit invånarna kan vända sig vid en kris eller om ett krig utbryter. Miryame Malmquist förklarar att det finns olika typer av trygghetspunkter, dit man kan komma för att bara få information och de ställen man kan komma för att värma sig.
– Där behöver det finnas reservkraft. Exempelvis på skolor, i gympasalar där man kan sova, i och med att de finns tillgång till exempelvis duschar och toaletter.
Planen är att arbetet med trygghetspunkterna ska vara klart senare under våren. När platserna är satta kommer information i form av lista eller karta finnas tillgängligt för invånarna.
– Det kommer även att skyltas upp när det är klart.
Hur lång tid tar det för kommunen att ställa om inför ett eventuellt krig?
– Först går man upp i en höjd beredskap och sedan kanske någon anfaller då, men det tar ett tag innan det påverkar samhället. Så vi har ganska god tid att på oss att ställa om ändå. Jag kan inte säga hur lång tid det kommer att ta. Men tittar man i Ukraina har de lyckats – så varför skulle vi inte göra det?, säger Miryame Malmquist.