Så hjälps strokepatienter med specialiserad rehab

Att hjälpa en strokepatient tillbaka till någorlunda normal vardag är ett teamarbete, där ett antal professioner och patienten tillsammans sätter upp mål och jobbar mot dem. "Den dagliga friskvårdsträningen får man sedan ta eget ansvar för", förklarar Rose-Marie Hedlund på Mälarsjukhuset.

"Friskvård får vi alla ta eget ansvar för. Det finns en gräns för vad sjukvården kan erbjuda i rehabilitering och när individen får ta mer eget ansvar för sin träning efter exempelvis en stroke", säger Rose-Marie Hedlund som är chef för neurorehabteamet på Mälarsjukhuset.

"Friskvård får vi alla ta eget ansvar för. Det finns en gräns för vad sjukvården kan erbjuda i rehabilitering och när individen får ta mer eget ansvar för sin träning efter exempelvis en stroke", säger Rose-Marie Hedlund som är chef för neurorehabteamet på Mälarsjukhuset.

Foto: Jessica Gow

Eskilstuna2023-08-20 07:55

Rose-Marie Hedlund är verksamhetschef för paramedicinska kliniken, dit neorurehabteamet på Mälarsjukhuset hör. Hon vill poängtera att hon inte har kunskaper om det aktuella fallet med mannen som fick stroke i badkaret, men hon förklarar i generella drag hur bedömningarna av strokepatienters individuella rehabiliteringsplaner går till.

– Oftast tar vi inte ställning till eventuella Ivo-anmälningar och annat, utan vi ser till hur patienten kan klara att leva ett så självständigt liv som möjligt och må så bra som möjligt utifrån skadorna. Vi börjar med att göra upp en rehabplan med patienten, och ibland med anhöriga. 

– Oftast är alla våra personalkategorier med, som sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator. Vi tittar på vad patienten klarar i dag, vad hens önskemål och tankar kring det fortsatta livet är. Vill patienten tillbaka i arbete, klara av att sköta sig själv i vardagen och i hemmet? Utifrån skadornas omfattning kan vi forma förväntade resultat och sätta upp mål och delmål.

undefined
Tillsammans med rehabteamet på sjukhuset sätter patienten upp mål och delmål för sin träning.

Patienten kan också själv ta ansvar för vissa delar, med mål som dagliga promenader, att gå och handla med en anhörig eller att träna på att klä på sig själv.

– Hela arbetet bygger på att patienten vill bli bra och är motiverad. När våra mål sedan är nådda – eller om patienten inte vill eller kan mer – kommer vi inte så mycket längre, då avslutas den specialiserade rehabliteringen från regionens sida. Sedan måste man skilja på sjukvårdande behandlingar och friskvård. Det finns ju en gräns för vad sjukvården kan erbjuda. Den dagliga friskvårdsträningen däremot får vi alla ta eget ansvar för, den mår alla bra av.

undefined
Ibland har både region, kommun och privata friskvårdsföretag bassänger att rehabträna i.

Neurorehabteamet uppmuntrar strokepatienter att fortsätta träningen på ett gym, en bassäng, ett motionsspår eller något som passar individen. Och hjälpmedel finns att få.

– Sen kan man gå till sin vårdcentral och träffa sjukgymnast, och vissa får hjälp med rehabträningen via kommunen. Många friskvårdsföreningar är också kunniga och intresserade av att hjälpa rehabpatienter. Ibland gör vi insatser allihop tillsammans. Det erbjuds många vårdnivåer av rehabilitering, så träningen behöver inte ta slut när man som patient lämnar oss på sjukhuset. Vi är bara en liten del av allt som erbjuds.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!