"När skolorna får information om elever som vistas utomlands tar de först själva kontakt med vårdnadshavaren. Ser de inga signaler på att barnet är kvar i Sverige skickar de informationen vidare till oss och så sätter vi i gång och utreder", säger skolpliktsbevakaren.
– Alla barn är lika viktiga och vi försöker få tillbaka så många som möjligt, säger skolpliktsutredaren vi pratar med.
Hon vill inte förekomma med namn i tidningen med hänvisning till känsliga ärenden hon arbetar med just nu. Men hon pratar gärna anonymt om arbetet med att utreda elever som försvunnit från landet under sommaren.
– Vi är uppe i 68 barn just nu. Förra året låg det på 115 ärenden vid skolstart och i år väntar vi oss utreda mellan 100 och 150 elever som vistas utomlands, säger hon.
Enligt lag gäller skolplikten för elever från förskoleklass till årskurs nio. Kommunen där eleven är folkbokförd har ett ansvar att se till så att barnet är på plats och tar del av verksamheten.
Skolplikten innebär också att elever inte beviljas längre ledigheter för att åka utomlands. I de fall familjer ändå reser landar ärendet snart hos skolpliktsbevakarna.
– När skolorna får information om elever som vistas utomlands tar de själva kontakt med vårdnadshavaren. Ser de inga signaler på att barnet är kvar i Sverige skickar de informationen vidare till oss och så sätter vi i gång och utreder.
Först måste utredarna nå alla vårdnadshavare med information om skolplikten. Man behöver också säkerställa att barnet inte längre befinner sig i Sverige och ta reda på om familjerna tänker återvända.
– Är de inte säkra på hur länge de kommer vara borta följer vi upp barnen tills de är tillbaka eller att ärendet avslutats genom till exempel utvandring.
Varför reser familjerna?
– Av olika skäl. En del har fått jobb i andra länder. Några åker för att ta hand om en sjuk släkting. Sedan finns det de som vill flytta tillbaka till sina hemländer.
Får ni alltid kontakt?
– Vi får kontakt i nästan alla fall. Just nu har vi bara ett ärende där vi inte nått fram. I de fall där vi har svårt att nå vårdnadshavaren blir socialtjänsten inkopplad. Sedan kontaktar vi Skatteverket och Försäkringskassan som inleder egna utredningar.
Varje år förs barn och unga i Sverige utomlands mot sin vilja kopplat till problem med hederskultur. Skolpliktsbevakaren poängterar att den sortens frågeställningar inte ligger på hennes bord att utreda.
Om en elev vistats längre än sex månader utomlands upphör skolplikten. I vissa fall är barnet då fortfarande folkbokfört i Eskilstuna. Då fortsätter kommunen att bevaka så att barnet inte flyttar tillbaka till Sverige.
– Men skulle det uppstå en sådan oro kan främst skolan som känner eleven bäst göra en orosanmälan till socialtjänsten. Det händer också att vi gör orosanmälningar då vi inte hittar barnet.
Först då en elev anses vistas varaktigt utomlands upphör skolplikten. Exakt när det inträffar varierar mellan olika kommuner. I Eskilstuna går gränsen vid sex månader.
Om barnet då fortfarande är folkbokfört i Eskilstuna fortsätter kommunen bevaka att eleven inte återvänder till Sverige. Det sker till exempel genom att kommunen kontaktar skolan i utlandet för att försäkra sig om att barnet är inskrivet där, berättar utredaren.
Hon anser generellt att vårdnadshavare har för dåliga kunskaper om skolplikten.
– Skolplikt råder för alla folkbokförda barn i Eskilstuna och Sverige och det är en lag som ska följas. Det har blivit bättre under åren och fler vet att de ska skicka bland annat intyg. Men oavsett om det finns en ansökan eller inte så ska alla barn utredas om de är utomlands.
Vad är svårast med jobbet?
– Det är när man inte får tag i vårdnadshavaren och samtidigt inte vet var barnet är. Men vi gör vårt yttersta för att hitta dem.