Patrik Andersson berättar att tomat och gurka kommer att bli mer av "ett lyxkomplement" i grundskolans skolmatsalar framöver.
Patrik Andersson, som är enhetschef för måltidsservice i kommunens grundskolor, berättar att prisrusningen på mat gjort att matsedlarna i kommunens grundskolor behöver justeras. I höst räknar man med prishöjningar på sjutton procent från skolornas matleverantörer, och huvudutmaningen är nu att laga lika god mat för en billigare peng.
– Att barnen äter är grunden till att de kan prestera. Det är ganska lätt att bara laga billigare mat, men utmaningen vi tar oss an är att hitta billigare alternativ som eleverna tycker lika mycket om. Det kan vara att byta ut pannbiffar mot köttfärssås där vi har rikligt med rotsaker, bönor och linser. I salladsbaren handlar det om att göra "ännu mera rätt". Vi vill jobba efter säsong och det är både billigare och har kortare transportsträckor.
Tanken är alltså att förändringarna inte ska märkas, och i arbetet med att se över menyerna besöker Patrik Andersson och kollegorna skolorna för att undersöka vad som efterfrågas – och vad som inte går hem.
– Vi försöker prata med eleverna för att se vad de gillar, och det är faktiskt olika beroende på skola. På Lagersbergsskolan får vi till exempel intrycket att de tycker mer om grytor än på andra skolor. Men barn tycker sällan om synliga grönsaker, så då bottnar vi en gryta med rivna grönsaker och mixar det. Det funkar mycket bättre än om vi har synliga bitar av palsternacka, morot, lök eller svamp. Då märker vi att det blir mer svårserverat.
Patrik Andersson försäkrar samtidigt att det inte blir fråga om någon ransonering. Och trots att mejeriprodukter återfinns bland de varor som ökat mest i pris sedan årsskiftet är det inte heller tal om att plocka bort filmjölken från skolmatsalarna.
– Vi jobbar med de andra delarna för att förhindra att behöva dra ner på mejerisidan, och vi vill inte sätta några begränsningar för huruvida man får ta si och så många köttbullar. Det kan vara någon elevs favoriträtt vi tar bort, men sett till helheten ska alternativen vara lika populära.
Erika Wärme är biträdande områdeschef med ansvar för köken i både kommunens gymnasium och äldreboenden. Hon förklarar att kommunen utan större svårigheter kan styra om vad som serveras i gymnasieskolorna, där kommunala riktlinjer styr i avsaknad av nationella.
– Vi håller det förstås inom ramen för vad som är en näringsriktig och god måltid, men tänker klokare när vi beställer. Främst letar vi efter billigare alternativ till enskilda produkter och styr inte om hela vår måltidsplanering. Tänket är "många bäckar små".
Som exempel nämner Erika Wärme att olivoljan i salladsdressingen på sina håll bytts ut mot betydligt billigare solrosolja.
Att dra ner på närodlat och ekologiskt är emot kommunens riktlinjer och sker inte utan ett politiskt beslut, förklarar Erika Wärme.
I äldreomsorgen är det dock svårare att dra ner på de stegrande kostnaderna.
– Där är det en fråga om livskvalitet, och vi försöker hålla oss ifrån att förändra menyerna. Men vi försöker tänka ännu mer klimatsmart och ta till vara på allt som blir över. De äldre äter också dessert varje dag, och där har vi kunnat byta ut några desserter mot lika goda, billigare alternativ. Men hela måltiden ska vara en positiv upplevelse som bidrar till glädje och gemenskap.
Kommer det att bli mindre närodlat på menyn?
– Vår ambition är att vi ska ha ett fortsatt högt inköp av ekologiskt och närodlat. Det finns en ständig oro för att hålla budget, men behöver vi gå längre än vi gör nu är det upp till politiken.