Ambulanssjuksköterskan Claes Wickman och ambulanssjukvårdaren Anders Rösler på ambulansen i Eskilstuna tror att den nya utbildningen kan resultera i bättre bemötande av alla patienter.
Sedan hösten 2021 har en projektgrupp inom ambulanssjukvården i Region Sörmland arbetat med att kartlägga hur larm- och ambulanspersonal arbetar med psykisk ohälsa hos patienter. Det för att stärka kompetensen på området.
– Det har varit ett gediget arbete, vi har bland annat gjort en omvärldsbevakning, tittat på statistik och journalgranskat. Eftersom vårt journalsystem har varit ganska trubbigt har vi granskat för att se vad vi gör och vad som döljs bakom andra diagnoser, säger Estelle Tollmar Obrelius, ambulanssjuksköterska och projektledare.
Exempelvis upptäckte de att det som först uppgavs som kontaktorsak inte alltid var den egentliga orsaken till att patienten fick vård.
– Ett antal av patienterna hade "sårskada", men sedan när vi gick in i journalen så upptäckte vi att det fanns självskada bakom det. Men för att få reda på det var man tvungen att läsa löpande text i journalerna, säger hon samtidigt som hon berättar att regionen bytt journalsystem och att det nu är möjligt att skriva in två kontaktorsaker.
Som en del av detta fick personalen även berätta om sina egna erfarenheter kring den aktuella patientgruppen.
– Man tycker att man saknar kunskap, vill veta mer om kontaktvägar och bemötande. Hur man ska bemöta patienter olika beroende på diagnos.
Projektet är en del av den förra regeringens satsning att se över och utveckla den pre-hospitala vården inom psykisk ohälsa. Förutom att tillsätta en projektgrupp har ambulanssjukvården i Sörmland även valt att använda de öronmärkta pengarna till forskning för att förbättra kunskapen ytterligare.
– Det är ett område som det tidigare inte forskats på så mycket.
Estelle Tollmar Obrelius och hennes kollegor har, utifrån de kunskaper de fått under projektets gång utvecklat POPP, pre-hospital omvårdnad av patienter med psykisk ohälsa – en utbildning som syftar till att på ett lättare sätt bemöta och upptäcka patienter med psykisk ohälsa. Det genom att få mer kunskap om ohälsa kopplat till bland annat migration, äldre och missbruk.
– Vi vill rusta hela personalgruppen med bättre kunskap om psykisk ohälsa.
Utbildningen som är obligatorisk för all pre-hospital personal i regionen och består av två delar. En internetbaserad utbildningsdel med inspelade föreläsningar och två instruktörsledda dagar med scenarioträning.
Ambulanssjukvårdaren Anders Rösler är en av instruktörerna för utbildningen och scenarioträningen. Han berättar att det exempelvis kan vara ett par där den ena klagar på nackont och trötthet.
– Vad kan det bero på? Går man igenom alla punkter kommer man till slut fram till att den ena parten är dum mot den andra, exempelvis.
Ambulanssjuksköterskan Claes Wickman var en av de första i Eskilstuna som gick utbildningen tidigare i våras. Han tycker att den har gett honom fler verktyg. Framför allt när det gäller ett område – bemötandet.
– Det finns så många olika sätt du kan bemöta en patient på. I stället för att stå upp med armarna i kors, kan man sätta sig ner och hamna på samma nivå och på så sätt kännas mindre hotfull, säger han och fortsätter:
– Sedan tror jag att vi över lag på ambulanssjukvården är ganska bra på just bemötandet, men vi bli kan bättre.
En del i det här handlar också om att ställa många och öppna frågor i mötet med patienten.
– Det som gör att man nu vågar att ställa de här frågorna är att forskningen nu visar att patienterna faktiskt vill ha frågorna på det sättet.
Vad kan det handla om?
– Om en patient säger: "Jag är så trött och slut." Då kan man fråga: "Hur kommer det sig?" Fråga inte varför. "Hur kommer det sig att du är så trött och slut just nu". Då kanske man får något svar om frun och kan fråga: "Har ni det bra du och din fru?" Sedan när man kommer in på att de mår dåligt kan man fråga om det är så dåligt att patienten tänkt att ta sitt liv. Och så vidare. Sådana frågor har vi aldrig ställt innan, säger Anders Rösler.
Personalen på ambulansen och larmcentralen i Eskilstuna tror att den nyvunna kompetensen inte endast gynnar den aktuella patientgruppen.
– Jag kan se en förändring i bemötandet när det gäller alla patienter, exempelvis hur man använder sitt kroppsspråk, säger Anders Rösler.