En av pokalerna knep hon i våras då SM i lashlift gick av stapeln i Göteborg.
– På tionde året får man visa att man kan sin grej! Jag med min prestationsångest lyckades komma trea. Det skiljde ett och ett halvt poäng till ettan – jävligt tajt. Och så kom jag fyra i browlift.
Det hela började dock i betydligt blygsammare skala. Sanna Suomela hade inte ens tagit studenten när drömmen om egen salong förverkligades – hemma i mammas och pappas källare.
– Några månader senare tog jag över hela nedervåningen. Att gå på salong och göra fransar fanns inte i Eskilstuna på den tiden. Så jag tänkte att nu har jag chansen att bli bäst. Och mamma och pappa stöttade.
Men hon mötte även andra tongångar från såväl bekanta som närstående.
– Folk sa "skaffa ett riktigt jobb, det där kommer inte att hålla". Det var tufft och jag har varit blyg och tillbakadragen. Men jag har finsk sisu och gör jag någonting så gör jag det fullt ut. Skinnet på näsan växte.
Efter ett och ett halvt år byttes föräldrarnas källare mot nuvarande lokal på Carlavägen där fransförlängningen så småningom fick sällskap av lashlift. I båda fallen står det naturliga resultatet i fokus.
– När du undrar om någon gjort en fransförlängning eller inte så vet man att man gjort ett bra jobb. Lashlift är när man permanentar den egna fransen och du får ett lyft från roten, säger hon och kommer in på vikten av utbildningar och att hela tiden hålla sig uppdaterad.
– Vi har en wall of fame i korridoren med diplom. Kunden ska känna sig trygg i att vi erbjuder seriös behandling.
Numera har hon två anställda, varav den ena tycks ha fallit pladask för vad som tidigare pågått därhemma.
– Tina Karkulehto – mamma – sa upp sig från sitt jobb och blev browqueen. Jag vågar säga att hon är bäst i stan på spraytan. Lina Andersson är nailqueen och en av mina bästa vänner. Själv kallar jag mig lashqueen.
I samband med pandemin utökades verksamheten med infraröd bastu och uteträning. Dessutom gick hon från 150 till 300 kvadrat.
– Allt hände på en gång och jag offrade mycket. Både jag och mamma gick utan lön i åtta månader. Men vi körde på.
Under lördagen rullas trasmattan ut.
– Det blir världens fest men vi har inga röda mattor – vi har en omtalad trasmatta. Alla ska känna sig välkomna, det har alltid varit mitt motto.