Fiskar som asp, ål och havsöring skulle alltså kunna vandra i Eskilstunaån i framtiden. Men också andra vattenorganismer, som musslor och fastsittande växter, tror man skulle öka när det inte längre finns hinder längs vägen för att deras larver och frön ska spridas.
I dag uppfyller inte Eskilstunaån de miljökrav som finns från EU, på god ekologisk och kemisk status.
— Den kemiska statusen i vattnet är godkänd på sina håll, som vid Hyndevad exempelvis. Men inte den ekologiska statusen, säger Magnus Arreflod (MP), som är ansvarig för natur- och vattenvårdsfrågor i Eskilstuna.
Tanken med fisktrapporna är att de ska öka den biologiska mångfalden, och på så sätt få upp den ekologiska statusen i ån.
— Får man upp den ekologiska statusen, blir vattendraget mer motståndskraftigt.
Kommunen går in med 15 miljoner kronor i projektet. Det bestämdes vid senaste kommunfullmäktige. Men det räcker inte hela vägen. 10 miljoner till krävs, och de pengarna hoppas Länsstyrelsen kunna få från Havs- och vattenmyndigheten. Totalt kommer fisktrapporna alltså kosta 25 miljoner kronor.
— Det finns goda förutsättningar för att projektet ska få de pengarna. Att förbättra vattnet i Mälaren, där två miljoner människor får sitt dricksvatten, och i Hjälmaren, som har sådan dålig miljöstatus, står högt på prioriteringslistan, säger Arreflod.
Han menar att även om det kan verka som att man miljonsatsar på fiskar, så satsar man faktiskt på människor också.
— Rent friskt vatten är livsviktigt för människor, och det är ont om tid att nå miljömålen. Det är dags för en bredare satsning på den fronten.
I Uppsala, Örebro och Norrköping har fisktrappor redan anlagts. Och förutom miljöaspekten hoppas man också att få en ökad turism och sportfiske i ån. På sikt hoppas man också att Eskilstunaån ska bli badbar igen. Men det ligger långt fram i tiden – bara själva projektet att bygga fisktrapporna väntas ta sex år.