Sätter snurr på graffiti

Totalt 50 stycken gigantiska vindsnurror är del av konstprojektet Nattljus. Vi träffade de unga förstagångskonstnärerna bakom verken.

Nattljus MA1.jpg

Nattljus MA1.jpg

Foto:

Eskilstuna2014-10-23 06:00

Utställningen "We call it hiphop - Dance of the wind" är en del av konstprojektet "Nattljus" i Eskilstuna, som i sin tur är en del av ett EU-projekt som heter "Light in the city".

Bland inslagen finns gigantiska vindsnurror utsmyckade med graffiti. Snurrorna står på Strömsholmen, och de kommer så klart att framhävas med belysning.

Anton Gustafsson är fritidsledare på Ung fritid som ligger bakom graffitiprojektet.

– Vi har valt ut stans fem största fritidsgårdar och bjudit in ungdomar att måla snurrorna. Varje gård har fått tio snurror, så det har varit tio ungdomar per gård som har varit aktiva i detta projekt. Men det är många andra som har varit delaktiga genom att titta på och ställa frågor, berättar Anton.

Vindsnurrorna är i icke hopvikt tillstånd en gånger en meter. Det är alltså 50 rätt stora pjäser som står på tre meter höga "pinnar" på Strömsholmen.

– Ungdomarna har verkligen varit superkreativa när de har målat snurrorna. Eftersom det är en sådan annorlunda grej tror jag att många också har vågat göra detta - det har inte funnits någon prestationsångest. Det är också riktigt roligt att ungefär 80 procent av dem som har målat har varit tjejer.

Medan Anton går iväg och hjälper dagens konstnärer, Lisa Huynh och Emelie Blade att få på sig rätt skyddsutrustning, går några tidigare snurrkonstnärer förbi och får syn på en hopvikt och monteringsklar snurra:

– Oh my god!

– Fan vad gigantisk!

Emma Nilsson, Zahra Dasoki, Linnea Ström och Jessika Nilsson pratar så så fort att meningarna smälter in i varandra.

– Vi är ju inga artister, men det var roligt att prova på.

– Nej, vi var ju inga konstnärer, men det har varit kul.

Var det första gången ni provade på graffiti?

Ja!

Vad tyckte ni? Var det lätt eller svårt?

Nej det var inte så svårt, men man fick ont i fingret av att spreja.

– Jo, men lite svårt. Man visste inte hur man skulle göra. Jag hade ingen färdig bild jag ville måla, vi bara improviserade.

Sällskapets enda kille, Khanaga Nazar, hade dock tänkt ut ett ungefärligt motiv.

– Jag ville måla planeter och hade kollat på Youtube hur de såg ut och hur man gjorde.

Samtliga konstnärer, inklusive Anton Gustafsson, hoppas nu på att kommunen ska sätta upp en laglig vägg så att de kan fortsätta utforska sin kreativitet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!