"Först sitter du som en köttbulle, sen ska armarna vara raka och avslappnade. Ställ dig inte upp för tidigt för då kommer du gå igenom vattnet"
Kroppen skakar och rösten är gäl. Våtdräkten sitter åt fel håll, påstår instruktören när jag kommer ut ur omklädningsrummet. Jaha.
Det är underligt vad adrenalin gör med en. Framför mig ligger en 150 meter lång vattenbana med hinder och ramper. Med våtdräkten vänd åt rätt håll får jag på mig en flytväst, hjälm och en bräda utmätt. Kort därefter sitter jag fast med fötterna i en wakeboardbräda och har en lina i händerna.
Wake board-banan i Västerås öppnade för sju år sedan när Peter Valfridsson till slut lyckades tjata till sig tillstånd att bygga nere vid stadens kaj. Initiativet syftar till att stärka wake boarden i sportsverige. Sommartid hålls läger för barn och ungdomar, men den som vill träna kan plocka fram brädan betydligt tidigare.
– När isen är borta så drar vi på oss de tjocka våtdräkterna. Elitidrottare börjar åka i mars och slutar i november. Sedan start har vi odlat fram fem världsmästare i Västerås.
Men banan är inte bara för barn och elitidrottare.
– Vi har allt från små barn till 50-plussare som åker. Vissa åker då och då medan andra kommer flera gånger i veckan. Killar dominerar. De tenderar att våga prova sånt här medan tjejer är mer osäkra, så vi vill ha mer tjejer till sporten, säger Jimmy Palm, verksamhetsansvarig med Peter Valfridsson.
Som den avslappnade köttbullen jag är plogar jag iväg på den ljumna sötvattenytan. Efter några meter ställer jag mig upp, balanserar bålen och glider fram.
Nervositeten släpper men adrenalinet är kvar. Svängarna är svåra att få rätta knycken på – men efter instruktioner skrikandes från andra sidan vattnet sitter de till slut. Efter tjugo minuter är hindret redo för mig. Jag är dessvärre inte redo för hindret och sväljer istället några klunkar vatten, som jag hoppas inte är alltför smutsigt.
Premiäråket i Eskilstuna förväntas första maj nästa år och banans längd ska dubbla Västerås – 300 meter från Nybron vid statsparken till kyrkans hus vid Hamngatan.
– Med eldriven kabelbana kommer det att skapa en både efterlängtad och miljövänlig aktivitet i ån. Vi kanske kan ha SM om några år? Eller EM? Det hade varit otroligt kul, säger initiativtagaren Roger Pihl.
Dagen i Västerås avslutas med en felfri runda på två hinder och en festis som pris.
Barnsligt kul får den som vågar och skam den som ger sig.