I två år har Shewit Fishales liv varit på paus. För att leva upp till försörjningskraven för att kunna få hit sin fru har han tvingats ta en paus från sina sjuksköterskestudier.
När Shewit Fishale kom till Sverige och senare Eskilstuna från Eritrea bestämde han sig snabbt. Han ville lära sig språket och kunna försörja sig själv.
– Jag kände att jag ville anpassa mig till Sverige och inte leva på socialbidrag eller vara arbetslös utan ha en riktig examen i Sverige.
Drömmen? Att bli sjuksköterska.
– I mars 2016 började jag på SFI och i december 2017 hade jag pluggat klart SFI, svenska som andraspråk upp till nivå tre och samhällskunskap 1B för att kunna bli antagen på sjuksköterskeprogrammet. Och hade tagit körkort på svenska, säger Shewit Fishale.
Sjuksköterskestudierna tog vid. Sedan hände något som förändrade hans liv. Han fann kärleken.
– Man kan hitta kärleken var som helst eftersom kärleken är gränslös. Jag hittade min älskling i Eritrea fast jag bor i Sverige, säger Shewit Fishale.
Men att hitta kärleken i sitt gamla hemland, en sluten diktatur med en stängd gräns som är svår att korsa, ska visa sig ställa till problem.
– Gränsen mellan Eritrea och Etiopien har varit stängd i 18 år. Så fort den öppnades så flydde hon till Etiopien.
I mars 2019 kunde paret gifta sig. Men för att kunna få leva här i Sverige med sin fru har Shewit Fishale behövt pausa sitt liv.
– Under andra terminen av sjuksköterskeutbildningen blev jag tvungen att ta en paus. Kravet för anknytning är att man behöver ha ett fast jobb och kunna försörja sin, som i mitt fall, maka när hon kommer hit, säger Shewit Fishale.
När den tillfälliga utlänningslagen infördes 2016 skärptes kraven för anhöriginvandring. Nu behöver den som vill få hit sin partner eller familj kunna försörja dem samt bo i en lägenhet som är tillräckligt stor.
Shewit Fishale lyckas ordna en timanställning men paret får avslag på sin första ansökan eftersom det krävs fast jobb och eftersom han planerade att återuppta sina sjuksköterskestudier.
– Jag hade tänkt ta upp studierna och arbeta lite på sidan men det går inte.
De överklagar. Då har han lyckats hitta en fast anställning som vårdbiträde. Men det blir avslag eftersom hans anställning till en början är en provanställning. Nu är han fast anställd och paret har gjort en ny ansökan.
Samtidigt oroar sig Shewit Fishale för nästa hinder på vägen. Hans fru saknar pass.
– Tidigare kunde eritreaner som flytt ansöka om pass på någon av ambassaderna i grannländerna Uganda, Kenya eller Sudan. Det var livsfarligt för de behövde ta hjälp av smugglare för att ta sig illegalt till de länderna. Smugglarna räddade sig själva i första hand om de blev påkomna. Det har hänt att barn har dödats och kvinnor har våldtagits när de gjort den här farliga resan för att skaffa pass.
Men nu ger eritreanska regeringen inga hemlandspass till de som flytt efter 2018.
– Jag skulle inte vilja att min fru riskerade sitt liv för att få ett pass men nu går det inte ens att göra det. Eritrea har bestämt att man inte delar ut pass längre. Nu är alla dörrar stängda.
– Det känns helt hopplöst. Ska man behöva ställa frågan till den man älskar att: "Jag älskar dig, men har du pass? Annars kan vi inte leva tillsammans".
På Migrationsverket är man medvetna om svårigheterna för eritreaner som flytt till något av grannländerna att ordna pass och har därför infört bevislättnader. Verket har möjlighet att utfärda ett så kallat främlingspass i vissa fall. Men det gäller enbart för familjer som bildats innan en av personerna flydde till Sverige.
"Bevislättnad, det vill säga undantag från kravet på att den som söker tillstånd ska ha styrkt sin identitet, gäller enbart när det handlar om förhållanden som har etablerats innan den ene/ena åkte till Sverige. Men det ska alltid, i sådana ärenden, göras en proportionalitetsbedömning, där familjens intresse av att återförenas vägs mot samhällets intresse av att de personer som beviljas uppehållstillstånd har en säkerställd identitet."
Shewit Fishale och hans fru är långt ifrån ensamma om att ha hamnat i den här situationen.
– Jag sitter med i en kommitté med andra eritreanska flyktingar här i Sverige som jobbar för att ändra de här reglerna. Vi pratar kanske två timmar per kväll. Nu är det kris i Etiopien där min fru och andra kommittémedlemmars familjer bor. Vi är väldigt oroliga för dem. Det kan hända mycket på dem.
Här tar Christina Höj Larsen (V) emot namninsamlingen som kräver att reglerna för anknytning ska ändras. "Jag har lovat att lämna över underskrifterna till de övriga partierna."
De har lämnat över en namninsamling som kräver att reglerna för anknytning ska ändras. Både när det gäller försörjningskraven men även kraven på pass som de anser vara orimliga. Till namninsamlingen beskriver kommittén situationen:
"Många av våra makars ansökan om anhöriginvandring nekas med motiveringen att våra makar inte har giltigt pass för att styrka sin identitet. Andra sätt att styrka identitet tillåts inte. Migrationsverket anser att dokument som utfärdas av den eritreanska regeringen inte är trovärdiga och därmed ogiltiga. Inte heller tillåts våra makar att styrka identitet genom vittnesmål från nära anhöriga vars identitet är styrkt. Våra makar gör allt som står i deras makt för att skaffa sig hemlandspass. Men den eritreanska regeringen nekar dem detta."
Den som tog emot namnunderskrifterna var riksdagsledamoten Christina Höj Larsen (V). I ett inlägg på sin Facebooksida skriver hon om mötet:
"Jag har lovat att lämna över underskrifterna till de övriga partierna. För rätten att återförenas med sin familj borde inte vara en klassfråga. Och kravet på hemlandspass är orimligt när man vet att det inte går att uppfylla."
– Det här är en grupp som varit i kläm länge. Familjer där man inte har fått träffa sina barn och sina partners på fem-sex år. Det var självklart för mig att komma och ta emot de här underskrifterna, säger Christina Höj Larsen och fortsätter:
– Det är många som säger till mig att: "Jag önskar att jag valt ett annat land att fly till" och det är väl det som är meningen med lagstiftningen; att man ska behandla människor så illa att de inte vill vara här. Men jag undrar vad som händer med oss då och med samhället vi skapar under tiden.
Hon har suttit med i den parlamentariskt tillsatta kommitté som på regeringens uppdrag tittat på den framtida svenska migrationspolitiken.
– Vi hade uppe det i kommittén men där kan man väl säga att majoriteten var så fokuserad på att permanenta den tillfälliga lagen att man inte var intresserad att diskutera just de här sakerna som till exempel det här med passkravet som behöver lösas. Vi hade liksom inte fokus på verkligheten och de problem som människor stöter på i och med den tillfälliga utlänningslagen.
– Det är uppenbart att annan typ av bevisning ska kunna visa vem man är. Men vi ser att det inte fungerar så i den fria bevisprövningen. Man skulle behöva lösa det men kommittén valde att vända den här gruppen ryggen.
Nu finns planer alltså planer på att den tillfälliga lagen ska bli permanent. Kommittén lämnade in sitt betänkande den 15 september och det har sedan dess varit ute på remiss. Den 20 juli ska Riksdagen fatta beslut i frågan.
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) är även han medveten om problemen för den här gruppen.
– Vissa grupper i olika länder har svårare än andra att få hemlandspass. Det är vi medvetna om. Det finns därför en möjlighet att under vissa förutsättningar göra undantag från kravet på hemlandspass vid anhöriginvandring. Men då måste den enskilda personen först ha visat att han eller hon har gjort vad som kan krävas för att klarlägga sin identitet. Det är en rimlig ordning, och det är en bedömning som Migrationsverket gör i varje enskilt ärende.
Vad skulle du vilja säga till Shewit Fishale, som trots att han uppfyller försörjningskraven, kanske inte kan få hit sin fru?
– Det är viktigt att svenska myndigheter vet vem man beviljar ett uppehållstillstånd till. Det finns som sagt en möjlighet att efterge kravet på hemlandspass i ett enskilt ärende.
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S): "Regeringen har ett ansvar för att säkerställa ordning och reda i migrationsprocessen. Vi måste veta vilka vi beviljar uppehållstillstånd till."
Men de undantag från kravet på hemlandspass som Morgan Johansson hänvisar till gäller alltså enbart för familjer som bildats innan flykten till Sverige.
– Etablerade förhållanden anses väga tyngre ur familjeåterföreningshänseende än nyetablerade förhållanden. Det är något som har kommit till uttryck i rättspraxis. I dessa avgöranden har man vägt sådana intressen mot behovet av att kontrollera utlänningars inresa och vistelse i Sverige. Eftersom Sverige valt en modell av reglerad invandring så är en av grundpelarna att känna till identiteten på de personer som vill bosätta sig här, skriver Migrationsverket i ett mejlsvar.