Sedan snart två veckor är också Eskilstuna kommuns Vårdförbundet-anslutna sjuksköterskor uttagna i blockad mot övertid, mertid och nyanställningar, i konflikten mellan Vårdförbundet och SKR/Sobona.
Kommunen har sammanlagt runt 180 sjuksköterskor inom vård och omsorgen, och elevhälsan. Majoriteten är fackligt anslutna till Vårdförbundet, och huvudskyddsombud för dessa är Ludmila Jarlbäck. Hon konstaterar att till skillnad mot vad de flesta förmodligen tror, är hälso- och sjukvården i kommunal regi en bred verksamhet.
– Jag tänker att människor ser äldreboenden framför sig när man pratar om kommunal vård- och omsorg. Men vi har hemsjukvården, som inte sällan är på specialistnivå, vård- och omsorgsboendena, nattpatrullen, korttidsboenden och växelvård.
– Vi har två specialistsjuksköterskor i demensvården, fyra i kommunhälsan och ett större antal skolsköterskor. Och vi har dessutom kollegor som arbetar på LSS-boenden och inom socialpsykiatrin. Vi jobbar väldigt brett. Och trots att det är tänkt att kommunal hälso- och sjukvård ska drivas på primärvårdsnivå har vi tagit över allt mer av den avancerade vården från regionen.
Sjuksköterskorna och skyddsombuden Helena Tranefors och Andreas Wädel-Hernandez är båda relativt nya förtroendevalda för Vårdförbundet. Helena jobbar inom hemsjukvården, Andreas på ett vård- och omsorgsboende. De kallar dagen när de gick ut i stridsåtgärderna, den 20 maj, för historisk.
– Det var gåshud, på ett bra sätt. Du ser, jag får det igen bara vi pratar om det, säger Helena och stryker sig på armen. Andreas håller med.
– Äntligen hände något. Vår yrkeskår har nonchalerats i så många år och har inte tagits på allvar.
Alla tre har tidigare arbetat för regionen. Och stortrivts, men slitit för hårt.
– Det är inte värt det. Man ska inte behöva gå sönder i arbetslivet för att man vill vara snäll och lojal.
Med sin nuvarande arbetsgivare är de nöjda.
– Det är en tuff arbetssituation även i kommunen, vi står ofta ensamma med medicinska bedömningar och viktiga beslut. Kommunen har ju inga egna läkare.
– Men, Eskilstuna kommun har stora ambitioner att vara en attraktiv arbetsgivare. Just därför är det många som bytt från Mälarsjukhuset, där de kämpar med patientsäkerheten, kompetensbristen och utarbetade sjuksköterskor.
I kommunal regi har de inte så mycket övertid. Men, grundbemanningen är för tajt också här. Den räcker inte till för att täcka upp för sjukdom och semester, säger de tre kollegorna.
– Tryggheten saknas. Varje vår – samma magont. Hur ska sommaren bli? Hur många extrapass behöver jag jobba? Jo, det är frivilligt, men man ställer upp. Vi ska stanna kvar tills vi kan lämna över till kollega.
– Lösningen våra chefer använder sig av är att förskjuta arbetstid. Och det får de fortsätta göra under blockaden. Men vi ska leda omvårdnad och utveckla vården proaktivt. Bemanning är inte vår uppgift att lösa.
Om konflikten fortsätter över sommaren kommer den verkligen att sätta ljus på bemanningsproblemen, konstaterar de.
– Fler kollegor har anslutit sig till Vårdförbundet nu, och det här är enda möjligheten vi har – att vi gör det här tillsammans solidariskt över kommun- och regiongränserna. Sätter ned foten och kräver bättre villkor, så vi håller oss friska och orkar ge god vård.
Och under tiden ska inga människor de kommunala sjuksköterskorna tar hand om behöva märka någon skillnad.
– Om vi åker ut till en patient på landsbygden för att ge en spruta en timme innan vi ska sluta vårt pass, så är det ju självklart att vi stannar kvar så länge det behövs beroende på situationen. Kanske uppstår komplikationer och vi får tillkalla en kollega för att undvika att behöva skicka patienten till sjukhuset. Eller vi kanske finner patienten i livets slutskede, då stannar vi, håller en hand, pratar med anhöriga.
Också kommunen får åberopa skyddsarbete där akuta lägen gör att övertid krävs.
– SKR kallar oss samhällsfarliga, säger Ludmila Jarlbäck med anledning av att flera regioner nu går ut och anklagar Vårdförbundet för just det, när de nu också varslar till strejk i ett antal regioner.
– Tvärtom, vi räddar liv. Men, om vi inte får gå hem mellan varven för återhämtning kan felbedömningar ske – som kan kosta liv.