Jenny Pengermaa vill tvätta bort den dåliga stämpeln som Skiftingehus har.
Trots kulturella, sociala och funktionella olikheter som ibland leder till kulturkrockar av olika slag menar läraren och mentorn för årskurs 6 i Skiftingehus, Jenny Pengermaa, att det är skolans styrka. Hon pratar om ett språkutvecklande arbetssätt som de jobbar med som är ständigt närvarande i alla lektioner. Även på de lektioner där språket traditionellt inte betonas.
– Det är ett arbetssätt där vi jobbar mycket ingående i texter vi läser och skriver samt att vi alltid stannar upp och diskuterar olika begrepp som vi stöter på i undervisningen. Det gäller alla ämnen, att vi jobbar med språket både i texter vi läser, texter vi skriver och i tal.
– Det innebär att språket, även om det är mattelektion, alltid är prioriterat. Vi får in svenskan även när vi pratar om olika matematiska begrepp.
Hon förklarar att det finns två språk – det sociala språket och skolspråket. Det förstnämnda är när elever samtalar med varandra.
– Det sociala språket är starkt. Dock kan skolspråket bli bättre och därför jobbar vi utifrån den här särskilda metoden med språkutvecklingen.
Hon förklarar arbetssättet med att alla begrepp och ord som är kopplade till ett specifikt ämne analyseras. Även begreppen i kunskapskraven, till exempel hur man gör när man resonerar kring något eller hur man analyserar.
Det är inte bara skolspråket som kan bli bättre. Jenny Pengermaa radar upp några utmaningar som skolan möter. En av dem är att tvätta bort den dåliga stämpeln som skolan har fått.
– Jag tycker inte att Skiftingehus förtjänar sitt dåliga rykte, säger hon.
– Den dåliga stämpeln leder till att föräldrar inte vågar placera sina barn där. En utmaning är att övertyga föräldrar att Skiftingehus är en bra skola. Men också att locka lärare att vilja jobba på skolan.
Ingmarie Lindkvist är rektor på Skiftingehus och har jobbat där i fyra år. När hon pratar är eleverna alltid i fokus och hon berättar hur skolspråket och elevernas trygghet ska bli bättre. Det finns många utmaningar, till exempel att göra att fler elever får behörighet att söka till gymnasiet. En annan av utmaningarna är att jobba för att ungdomarna inte hamnar i fel miljöer.
– Vi har därför ett samarbete mellan skolan, socialtjänsten, polisen och fritidsföreningar, SSPF. Vi samverkar för att se till att ungdomarna har en bra skolgång och en meningsfull fritid.
Cirka 500 elever går i Skiftingehus. Eleverna kan gå från förskoleklassen till årskurs 9.
Ingmarie Lindkvist är optimistisk inför framtiden.
– I en av de senaste enkäterna som eleverna i årskurs 7–9 svarade på i maj 2021, uppger 90 procent att de känner sig trygga. För att förstärka och bibehålla känslan av trygghet rekryterar vi nu också två socialpedagoger med uppdraget att arbeta förebyggande och främjande när det gäller elevernas frånvaro, säger Ingmarie Lindskvist.
Ronya Almsafrah, Andy Rafat och Yousif Noori berättar om sina drömmar och hur Skiftingehus kan bli bättre. De är elever i årskurs 6.
Ronya Almsafrah, Andy Rafat och Yousif Noori är tre elever i årskurs 6 på Skiftingehus. Två av dem bor i Skiftinge och när de pratar om skolan målar de upp en plats där en del saker är bra.
– Vi skulle till exempel behöva en fotbollsplan till för att minska tjafset, säger Yousif Noori.
De andra instämmer och radar upp fördelarna med skolan, till exempel bra lärare och att man får hjälp när man behöver.
– De stora barnen är tjafsiga ibland, men när vi blir stora ska vi vara snälla mot de yngre skolkamraterna, säger Ronya Almsafrah.