– Skrynklor och rynkor, det ena för kläderna och det andra för ansiktet, sammanfattar Goitom Shumay för att visa att han förstår orden. Han får hjälp med svenskläxan av Gudrun Lundström som är en av de frivilliga pedagogerna. Tillsammans läser de Nässlorna blomma av Harry Martinsson.
Goitom Shumay är 18 år och kom till Sverige från Eritrea i juni 2014. Han berättar att han fick uppehållstillstånd i oktober förra året. Det är andra gången han kommer till läxhjälpen.
– Jag har fått mycket hjälp på boendet, Pangea. Nu bor jag i Skogsängens centrum med tre andra, säger han.
– Det var svårt i början men om jag studerar hårt så går det bra. Vi är två från Eritrea och de andra kommer från andra länder, så jag pratar svenska med dem.
På plan 6 i Bibliotekshuset håller läxhjälpen till på tisdagseftermiddagar då det är drop-in mellan klockan 16 och 18. I fikarummet sitter Apdirizak Ibrahim med Maria Johansson. Apdirizak har inga läxor med sig men förklarar hur skolan fungerar i hemlandet Somalia.
– Vi pratar på somaliska men lär oss läsa på arabiska, säger han. Han är 13 år och kom till Sverige i fjol.
– Jag kan göra dig till världsmästare i biologi, kemi och fysik, säger Maria Johansson. Hon är sjuksköterska och biokemist.
Maria Johansson förklarar Eskilstuna-Kurirens B-del för Apdirizak Ibrahim. När de kommer till sporttabellerna kollar de om Triangelns IK står med. Där spelar Apdirizak fotboll.
På plan 6 ligger resursenheten för ensamkommande barn och ungdomar, Annica Linnerud är skolsamordnare och menar att skolan är nyckeln till integration.
– Skolan är en friskhetsfaktor. Redan när jag hämtar dem på stationen förklarar jag hur viktig skolan är och uppmuntrar dem att studera hårt.
– Vi har fem trogna frivilliga pedagoger men vi söker kontinuerligt nya hela tiden. Alla ligger på olika nivåer så vi lägger oss på deras nivå, vi har inga tolkar.
Det är både asylsökande och barn och ungdomar som har fått uppehållstillstånd som kommer till läxhjälpen. Resursenheten har upptäckt att det är många som uppskattar läxhjälp genom kvalitativa intervjuer med ensamkommande om deras upplevelser sedan de kom till Sverige. Resultaten från intervjuerna har de tillsammans med hjälp från servicecentret Värjan transkriberat ord för ord till post-it-lappar som sitter på en tavla ett plan ner. De olika färgerna betyder olika saker, rosa lappar är saker som är dåliga och grönt står för bra. De gröna lapparna var flest.
"Jag hade mål redan från början att bli en välutbildad människa."
"Jag frågade om att hon skulle ge mig en chans. Jag fick det och det gick bra."
"Jag har ansökt om att mina föräldrar ska få komma hit men jag har fått avslag 3 gånger."