Lina Axelsson Kihlblom, chef för barn- och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna kommun, tycker det är viktigt att poängtera att det aldrig är acceptabelt eller roligt med nedsättande kommentärer eller skämt om hbtqi-personer.
I undersökningen från fackförbundet Sveriges Lärare där totalt 3 181 lärare i olika årskurser fått ett frågeformulär och ungefär hälften svarat, uppger fler än tionde lärare att de minst en gång i veckan har hört en elev prata nedsättande om hbtqi-personer.
Kränkningar och nedsättande kommentarer mot gruppen förekommer i skolan runt om i hela landet, oavsett årskurs – men kränkningar av den här karaktären är allra vanligast på mellan- och högstadiet, enligt undersökningen.
Var tredje lärare i mellanstadiet och var fjärde högstadielärare uppger att de har hört elever skämta eller prata nedsättande om hbtqi-personer minst en gång i veckan.
– Det här är oacceptabla siffror. Vi kräver nolltolerans mot kränkningar i skolan. Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar och ge lärare rätt förutsättningar för att jobba med dessa frågor. I dag finns inte det, då lärare har en extremt pressad arbetssituation med stora elevgrupper och små möjligheter till planering av lektioner, säger David Gustafsson, förbundsstyrelseledamot tillika ordförande för Sveriges Lärare Stockholm, i ett pressmeddelande.
Lina Axelsson Kihlblom är chef för barn- och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna kommun och ska delta i ett seminarium där undersökningen ska diskuteras på Pride House i Stockholm under onsdagen. Hon anser att det är viktigt att vara tydlig med att kränkande ord och skämt om hbtqi-personer aldrig är acceptabelt eller roligt.
Hur upplever du att situationen ser ut i Eskilstuna?
– Jag tror att Eskilstuna speglar Sverige och den här undersökningen ganska väl. Jag tror att det kan variera mycket mellan skolorna. Alla skolor tenderar till att utveckla sin egen kultur och därför är det så viktigt att vi jobbar med den här frågan på utbildningsförvaltningen, säger hon.
Å andra sidan upplever hon att unga idag är väldigt kunniga, medvetna och förstående för hbtqi-personer jämfört när hon exempelvis själv som ung transperson gick i skolan under 80-talet.
– Sen tror jag att det finns vissa kulturer på skolor eller bland grupper av elever, där det kanske är mer eller mindre möjligt att vara öppen gay eller transperson och det är något vi får mäta och arbeta med systematiskt.
Samtidigt tror hon att det polariserade samhällsklimatet påverkar de ungas syn i de här frågorna. Hon menar att det idag finns homofobi inom vissa partier, sammanslutningar och framför allt på nätet, vilket även påverkar de unga.
– Självklart speglas det här också på skolorna. Det här är ett samhällsproblem – skolan löser inte det här ensamt.
Vidare framkommer det i undersökningen att majoriteten av skolorna där lärarna arbetar har ett värdegrundsarbete, antingen i en ganska stor eller mycket stor omfattning. Dock uppger fler än var tredje lärare i högstadiet att de inte alls arbetar med värdegrund på skolan eller att det sker i en liten uträckning.
Nu undersökning från Sveriges Lärare visar att fler än var tionde lärare har hört en elev prata nedsättande om hbtqi-personer minst en gång i veckan.
Lina Axelsson Kihlblom berättar att det sedan förra året finns ett värdegrundsarbete som gäller för samtliga kommunala skolor i Eskilstuna.
– Det finns lektionsprogram som vissa årskurser jobbar med i skolan – både grundskolan och gymnasieskolan. Där ingår det normkritik och man ställer frågor kring könsroller och hbtqi. Alla lärare får en heldagsutbildning i de här frågorna och hur man ska använda uppläggen, säger hon och fortsätter:
– Jag tycker att finns det en grundplåt här. Däremot tror jag att det här är en kulturfråga. Därför är det viktigt att vi skapar utrymme för den dagligen, så vi kan jobba mot den här viktiga nolltoleransen mot kränkande tillmälen.
Vad kan skolan göra för att förebygga att det här händer?
– Om jag fick önska så skulle jag vilja att det fanns en annan läroplan som gjorde det möjligt för lärare att lägga mer tid på sånt här och på undervisning. Men just nu så tror jag att det är så pass tajt i allas scheman och i uppdragen att man inte hinner ha den här nolltolleransen. Även om jag vet att lärarkollektivet är väldigt engagerade i frågan.
Avslutningsvis anser hon det är viktigt att förstå att skolan ingår i ett större sammanhang och det därför är svårt att räcka till. Men att det är viktigt att arbeta aktivt mot kränkande behandling gällande hbtqi, men även religion och etnicitet.
– Trägen vinner, det gäller att hålla i och hålla ut, säger Lina Axelsson Kihlblom.