"Varför måste vi lära oss sy? Behöver jag nya kläder köper jag dem!" är en inte en helt obekant fras mellan textilslöjdssalens väggar.
För Djurgårdsskolans slöjdlärare Cattis Vassfjord och Karin Isaksson blir det särskilt tungarbetat när föräldrarna delar elevernas inställning om att slöjd är ett ämne man inte har stor användning av.
– Ibland får jag höra elever som säger att deras föräldrar sagt att slöjd inte är viktigt, vittnar Cattis Vassfjord om och delar tanken i ett inlägg på Facebook. Inlägget får gehör från hundratals slöjdlärare som är med i samma grupp. Det gillas och delas, och flera håller med om att föräldrar projicerar sin uppfattning om slöjd som ett oviktigt ämne på sina barn.
– Det handlar ju om okunskap, kommenterar Karin Isaksson. Kollegan Cattis Vassfjord håller med.
Cattis Vassfjord kontaktade själv tidningen i förhoppning om att upplysa föräldrar om vad deras barn faktiskt lär sig av slöjden:
– Det handlar inte om att sy en kudde eller stoppa sockor. Vad som är viktigt i kursplanen är att barnen ska lära sig att göra någonting av en idé. Att kunna planera, genomföra och utvärdera har man nytta av hela sitt liv. Dessutom är det ett ämne där eleverna känner sig stolta över vad de skapat.
Karin Isaksson och Cattis Vassfjord fyller på kunskapsvinsterna tillsammans: eleverna lär sig tålamod, problemlösning och finmotorik. De övar sig i läsförståelse, mätning och bildtolkning. De lär sig lyssna, pröva och ompröva. De skolas i återbruk, textilens kopplingar till kultur och samhälle och i vikten av en ergonomisk arbetsställning. Det mesta återfinns på Cattis lista:
– Det finns också jättemycket forskning på att händerna är viktiga för hjärnans utveckling, lägger Karin Isaksson till.
– Ja precis, för samspelet mellan hjärnhalvorna, fyller Cattis Vassfjord i. Dessutom är det nyttigt att få ett avbrott från det teoretiska, precis som man får med idrotten och musiken.
Cattis Vassfjord menar också att slöjden fyller en mer kortsiktigt viktig funktion: det fria lektionsformatet gör att slöjdlärare har lätt att skönja grupperingar i klassrummet. Det märks tydligt om någon är utanför eller ledsen.
– Eleverna går runt och det märks vilka som sitter ihop och vilka som gör likadana saker. Man ser mycket mer under en slöjdlektion än under en mattelektion, sammanfattar hon.