Maggie Hallin och Louise Bäckström menar att filter ger en skev bild av verkligheten.
– Man kan inte lita på att någon ser ut som den gör, säger Louise Bäckström när tidningen träffar henne på stan i Eskilstuna.
Hon brukar själv inte använda filter eftersom de ger en skev bild av verkligheten.
– Skämtfilter, visst fine. Men inte för att göra mig vackrare.
Hon får medhåll av kompisen Maggie Hallin.
– Det blir fel. Det är ju inte jag.
"Instagramansiktet" har blivit ett begrepp och nyligen lanserade Tiktok sitt nya filter Bold glamour som ger användarens ansikte en modelliknande lyster och dessutom följer ansiktets rörelser. Bold glamour och andra realistiska filter har skapat debatt kring vilka skönhetsideal de bygger på och hur de påverkar användarnas självbild.
Emma Bergström från Strängnäs berättar att hon använder filter ibland för att framhäva sina fina sidor. Hon tycker dock inte att man ska ändra sitt utseende helt.
– Det är så vanligt nu att folk använder filter och redigerar. Det kan vara att man har en finne på kinden som man tar bort.
Kompisen Maja Åhlander i Strängnäs menar att filter kan påverka människor negativt.
– Om man använder något som förändrar utseendet helt bidrar det till att man kan utveckla body dysmorphia, säger hon.
Emma Bergström och Maja Åhlander säger att det är vanligt att folk använder filter och redigerar bilder.
Professor Jonas Stier vid Mälardalens universitet forskar om mänskligt beteende. Han manar till eftertänksamhet kring hur vi använder och påverkas av sociala medier.
– Man bör vara uppmärksam på att man kanske är illa ute om man känner att man inte duger utan filter. Det är skillnad på att lägga på ett filter och att klä upp sig för att gå ut och äta.
Jonas Stier konstaterar att det inte är något nytt fenomen att vi människor vill styra vilket intryck andra får av oss. Även innan sociala medier fanns var det självklart viktigt att göra ett gott intryck vid till exempel en anställningsintervju eller en dejt.
– Vi berättar inte bara om hur vi är utan vi tänker på hur andra vill att vi ska vara. Vi kan ha olika strategier för att förmedla en bild av oss själva.
En man som dejtar en kvinna kanske väljer att berätta om att han gillar mysiga hemmakvällar, att prata om känslor och att han vill vara en bra familjefar.
– Det kanske inte alltid är helt sant, men utan att för den delen ljuga lyfter vi fram sånt som vi tror att den andra vill höra. Det gör den andra också.
Professor Jonas Stier vid MDU menar att man är illa ute om man känner att man inte duger utan filter.
Tidigare fick man omedelbar bekräftelse när man pratade med någon eller om man till exempel spelade fotboll och publiken skrek kommentarer. Bekräftelsen var dock mer flyktig än på digitala mötesplatser där man ofta kan gå tillbaka och kolla hur många likes man fått på något som man gjort tidigare.
– Det blir beständigt på ett annat sätt.
Jonas Stier menar att det leder till att vi söker mer bekräftelse.
– Det är därför du får den här bekräftelsehysterin också. Ju mer medvetna vi blir om hur vi är desto större risk är det för många människor att bli mer missnöjda. Men samtidigt har du möjligheter och större frihet att utforska dig själv genom tekniken.
Om människor påverkas negativt eller positivt varierar från individ till individ.
– Jag brukar säga att den digitala tekniken är ett dubbeleggat svärd för oss. En del mådde ju jättedåligt av att jobba på distans under pandemin. Andra blommade upp och tog större plats för att de kände att här kan jag vara den jag är när jag sitter på distans.
Louise Bäckström i Eskilstuna berättar om tjejkompisar som klagat över att deras Tinderdejter inte tyckt att de varit lika snygga i verkligheten som på den filtrerade bilden.
– Men du var ju inte det du utgav dig för att vara. Jag förstår den där killen som inte tyckte du var så snygg som du var.
Allt som syns på Tiktok är inte på riktigt.
Jonas Stier menar att människor under den senaste 50-årsperioden har blivit alltmer individualistiska och att den utvecklingen har accentuerats av digitaliseringen.
– Samtidigt kan vi söka oss till olika communities på ett sätt vi inte kunde innan för att då var du tvungen att göra det fysiskt. Du var tvungen att åka och träffa någon. Det behöver du inte nu.
Stier konstaterar att introduktionen av smartphones på bred front sammanfaller i tid med ökad psykisk ohälsa bland barn och unga. Om det finns något samband är dock svårt att säga.
– Som ung exponeras du för ett samhälle. Du sitter hemma i ditt rum och hela samhället kan bedöma hur du är om du är på sociala medier. Det slapp min generation. Du kunde få höra på en fotbollsmatch att du är värdelös eller dum, men sedan var det slut.