Dwina Larsson och Keng Su Nilsson.
I fattiga länder finns det ofta inga skolbänkar eller stolar i klassrummen utan eleverna är hänvisade till att sitta på golvet. Hemma har de inget ljus eftersom det saknas elektricitet. Skolväskan som Keng Su Nilsson och Dwina Larsson håller på att utveckla är utformad som en ryggsäck som även kan vikas ut till ett litet bord. I ryggsäcken finns det en solcellslampa som eleverna kan använda när de går till eller från skolan eller gör läxor.
Dwina Larsson kommer ursprungligen från Indonesien och Keng Su Nilsson är född i Vietnam.
– I länderna som vi kommer ifrån är det ett jättestort privilegium att få utbildning så det är därför vi vill satsa på det här. Vi har varit extremt lyckosamma, men många i våra hemländer är det tyvärr inte. Vi vill att fler barn ska få möjlighet att utbilda sig och få en bättre framtid, säger Dwina Larsson som har en examen i analytisk ekonomi från Mälardalens högskola.
I dagarna lanseras företagets hemsida www.kedin.se där man kan stötta projektet om man vill.
– Nu är det rena donationer som inte går till lön utan bara till omkostnader för att testa prototypen, säger Keng Su Nilsson.
Hon jobbar som teknikkonsult på ett teknikföretag i Eskilstuna. Hon har tidigare varit ordförande i FN-föreningen i Eskilstuna. Keng och Dwina träffades för åtta år sedan då de jobbade ideellt för Röda Korset med att ordna aktiviteter för flyktingbarn i Eskilstuna. När Keng skulle bilda ett företag utifrån sin idé om skolväskorna ville hon göra det tillsammans med Dwina.
– Dwina har alltid varit med och ställt upp. Jag vet att hon är en 'doer', säger Keng.
Keng är själv en kreativ entreprenör som redan har hunnit delta i SörmX som är ett utvecklingsprogram för blivande entreprenörer som har potential att förändra vårt sätt att leva. Under hösten har Keng och Dwina deltagit i Googles inkubationsprogram WeStart med sin idé om skolväskan. Deras företag var ett av 50 som valdes ut i Sverige för att delta.
– Vi har fått jättemycket coachning från entreprenörer som är duktiga på bland annat försäljning, investeringar och sociala medier. Det har hjälpt oss en hel del, säger Keng.
Idén till skolväskan fick Keng redan för tio år sedan då hon studerade på Mälardalens högskola.
– Varje lunch gick jag hem för att gå ut med hunden och flera gånger hände det att jag hade packat upp hur mycket formler, matteböcker och miniräknare som helst på bordet och så skulle jag packa ner det för att gå hem. Då tänkte jag att det skulle vara smart om man hade ett bord som gick att fälla ihop och ta med allting hem utan att behöva packa upp. Sedan slog det mig att det kanske inte är jag som behöver det utan barn som inte har några bord alls.
– Sedan har idén utvecklats under åren. Jag har hela tiden velat ta fram den här ryggsäcken och låta barn i andra länder ta del av den.
Inför SörmX blev Keng medveten om att det finns en aktör i Indien sedan 2015 som redan säljer liknande ryggsäckar till myndigheter och skolor.
– Det finns en konkurrent på gott och ont. Det viktigaste är att det visar att det finns ett behov av att producera och sälja produkten idag.
Keng och Dwina tänker utmana konkurrensen genom att framställa sin ryggsäck av ett hållbart material.
– Förmodligen kommer vi att börja tillverka den här. Om ryggsäcken visar sig vara bra för barnen är nästa mål att ha produktionen nära barnen. Det skulle ge arbetstillfällen i deras länder, säger Keng.
Keng och Dwina planerar inte att sälja väskan direkt till föräldrar - som antagligen inte skulle ha råd att köpa dem - utan till företag i de aktuella länderna som kanske vill köpa dem för att ge dem till anställda som har barn i skolåldern. Väskorna kan även distribueras av andra aktörer som vill göra samhällsnytta och som får finansiering från annat håll, till exempel genom donationer.
Keng och Dwinas företag är vinstdrivande samtidigt som det har en social dimension.
– Vi är vinstdrivande för att kunna växa och vara hållbara, men vi dedikerar 60 procent tillbaka till vidareutveckling av produkter. Ingen av oss har tänkt att vi ska bli miljardärer på det här, men det är klart att vi måste kunna försörja oss. Vi har ju båda jobbat ideellt och jag har ofta varit frustrerad över hur lite jag kan göra för att jag måste göra någonting annat för att försörja mig.
– Så istället vill jag vända på det: Varför ska det inte vara okej att vilja tjäna pengar och samtidigt göra nytta?
Produkten är fortfarande inte helt färdigutvecklad. Väskan finns i några olika varianter som Keng och Dwina vill att skolbarn ska få testa. De har kontakt med en organisation i Sydafrika som kan hjälpa dem att förmedla kontakt med skolbarn, lärare och föräldrar för att testen ska kunna genomföras.
– Vi har möjligheten att testa på plats för att kunna ta fram en ryggsäck som barnen verkligen kommer att använda. Nu är det en kostnadsfråga, säger Keng.