Enligt Statistiska centralbyråns årliga medborgarundersökning känner sig Eskilstunaborna otryggare än någonsin. På socialförvaltningen reagerar anställda med igenkänning och frustration. Flera personer som tidningen talat med stämmer in i kritiken mot beslutet att dra in kommunens fältarbetare.
– Polisen och vi på socialtjänsten skriker efter hjälp, men ingenting händer, säger en person som vill förbli anonym.
– Det är de kriminella som bestämmer. Polisen och politikerna är tysta. Vi har tappat greppet, men ingen vågar erkänna det. Vi måste få tillbaka fältarbetarna nu, de borde aldrig ha försvunnit, säger en annan person.
Samma person menar att tystnadskulturen får ett allt fastare grepp om delar av staden och oroas över en utbredd rädsla för att anmäla brott. Ett annat orosmoln är vad som beskrivs som en trend där ordningsvakter inte vågar ingripa mot kriminella på stadens krogar.
– Brottslingarna har med sig vapen in på krogen som de skyltar med.
Att fler bär vapen hävdar även socialchefen Mehmed Hasanbegovic. Han konstaterar att otrygghet och tystnadskultur är växande problem som befästs av kriminella grupperingar.
– Vissa delar av stan är helt präglade av de kriminella kretsarna. Där skräms människor till tystnad. Det måste finnas ett skyddsnät för att folk ska våga berätta, men något sådant finns inte, säger han.
Både polisen och anställda inom din egen förvaltning är kritiska till att fältarbetarna försvunnit. Vad grundar sig det beslutet i?
– Vi har inte tagit bort fältarbete. Vi har flyttat om resurser och förändrat verksamheten för att möta de utmaningar vi ser idag. Den fältgrupp vi haft tidigare har verkat utifrån ett gammalt arbetssätt som inte passar in i dagens insatser där vi måste samverka med andra delar av förvaltningen och andra aktörer. Därför har vi behövt justera vår verksamhet.
Vad innebär det rent konkret?
– Vi har en verksamhet som heter Vägvalet (Vänder sig till unga vuxna mellan 18 och 25 som vill lämna en kriminell livsstil, reds. anm.). Där har man en annan förankring i socialt arbete. Tanken är att vi ska förstärka och bygga vidare där för att hjälpa dem vi får kontakt med.
Har tryggheten försämrats sedan fältarbetarna försvann?
– Det är orättvist att koppla fältgruppen till att de ska ha ansvar för att en stadsdel ska bli trygg. Det är inte okej. Det har eskalerat till att det bärs vapen. Lek med tanken att ni imorgon får rapporter om en skjuten fältassistent för att han har gått in i en grupp kriminella.
Handlar beslutet om att det är för riskfyllt?
– Nej.
Hur arbetar ni förebyggande med yngre barn och ungdomar?
– Vi finns med på familjecentraler där vi möter barn och föräldrar i ett väldigt tidigt skede. Vi finns även med längs alla stadier i skolan.
Enligt Mehmed Hasanbegovic finns en utbredd problematik med barn och ungdomar som vistas utomhus sent på kvällarna. Problemet, menar han, beror till viss del på trångboddhet.
– EBO-lagen har möjliggjort för människor att bosätta sig väldigt många på en adress och plötsligt är man ett antal familjer i en lägenhet. Vi ser exempel på att människor tvingas sova i skift och att barn är ute sent av den anledningen.
Föräldrarna kastar ut dem?
– Det vet jag inte, men när man är 10, 15, 20 personer i en mindre lägenhet är det klart att man trängs undan. Många gånger flyr man säkert vardagen på eget initiativ.
Var kommer den här informationen ifrån?
– Vi samarbetar med föreningar, bostadsbolag och för medborgardialoger. I våra träffar med ungdomar kommer det fram en hel del uppgifter av det här slaget.
Hur många barn bedömer du att det gäller?
– Det är jättesvårt att svara på. Men det finns i Eskilstuna, helt klart.
Upplever du att det är ett utbrett problem?
– Jag tror inte att man löser trygghetsfrågan genom att lösa trångboddheten. Men jag tror att det är en av sakerna vi behöver jobba med.
Är det rimligt att människor lever så?
– Absolut inte. Alla barn i Eskilstuna ska ha lika bra villkor för att leva, växa och ha framtidsdrömmar. Så ser det dock inte ut idag och det är absolut inget jag tycker är bra.
Har inte kommunen en skyldighet agera?
– Vi tittar hela tiden på föräldrars förmåga att vara föräldrar. Jämför vi 2018 och 2019 så har anmälningarna till socialtjänsten ökat med över 30 procent. Det kan ses som ett tecken på att våra medarbetare ser, hör och gör fler anmälningar.