Det här exemplet på en änglavakt fästs på ett sätt där det krävs ett smalt föremål för att knäppa upp bältet, vilket minskar risken att passageraren ska kunna knäppa upp det själv under färd.
Den 24 februari i år meddelade region Sörmland att den specialtillverkade säkerhetsmodulen änglavakt – en anordning som kopplas till bilbältet i personbilar – inför höstterminen inte längre får användas vid upphandlad skoltransport. Änglavakten är designad för att människor med autism och funktionsnedsättningar inte ska kunna knäppa upp sina bälten och skapa fara under färd.
Ann-Caroline Skord bor i Stora Sundby, och har en 13 år gammal dotter som ska börja i Idunskolan i Eskilstuna, vars elever har olika former av intellektuella funktionsnedsättningar och autism. För henne och hennes familj innebär regionens beslut stora problem i vardagen, då de tidigare förlitat sig på änglavakten för att låta sin dotter tryggt transporteras till skolan av färdtjänst. Nu förväntas de själva ansvara för att transportera dottern till och från skolan – vilket krockar med deras arbetsliv.
– Jag och min sambo kommer att få skjutsa vår dotter till och från skolan varje dag, vilket blir ohållbart för oss i våra jobb, säger hon, och förklarar att änglavakten ger dottern en frihet att färdas oberoende av vart föräldrarna befinner sig.
Beslutet meddelades av regionen i februari, bland annat för att alla berörda i god tid skulle kunna förbereda sig på omställningen inför höstterminens start.
Hanna Bergström är verksamhetschef på enheten för särskild kollektivtrafik hos region Sörmland. Hon förklarar att regionen är medvetna om de problem som beslutet skapar för individen.
– Varken regionen eller kommunerna är omedvetna om vilken påverkan beslutet får på den enskilda individen. Vid eventuell olycka så krävs det ett extra ingrepp att få loss en person som sitter fast med änglavakt, och det ses som en personfara och en säkerhetsrisk – det är det som beslutet är grundat på, förklarar hon.
På Idunskolan i Eskilstuna är Jeanette Schjött rektor. Tillsammans med sina kollegor delar hon Ann-Caroline Skords oro.
– Det här beslutet väcker oro även för oss, eftersom vi använt det här systemet så pass länge och har sett att det varit en stor trygghet för både resenärer, chaufförer, personal och vårdnadshavare, säger hon.
Jeanette Schjött är rektor på Idunskolan i Eskilstunas Tuna område 1.
Vad har regionen sagt att man ska använda i stället för änglavakten?
– Som alternativ är det ledsagning som nämns. Det är klart att det låter som en human lösning att ha en vuxen bredvid sig som en trygghet för både eleven, chaufför och medresenärer. Logistiken kring det, däremot, blir komplicerad.
Jeanette Schjött förklarar att trots att det finns LSS-stöd att söka så kan processen ta lång tid, och det är inte självklart att det finns tillräckligt med personal som står och väntar på att få jobb som ledsagare.
Med skolstarten runt hörnet råder nu oro bland föräldrar och barn kring hur barnens resor mellan hemmet och skolan kommer gå utan utrustningen som de har vant sig vid att använda.
Hur kommer det att gå på måndag?
– Det är svårt att säga, vi kan inte veta det nu. Naturligtvis hoppas vi att det kommer att gå bra, och för en del elever kommer det säkert att göra det. Det finns något positivt i att ompröva en metod som vi tagit för givet, men vår oro är att det nya beslutet kommer leda till olyckor och personskador, avslutar hon.
Tillsammans med personalen förklarar Jeanette Schjött att vårdnadshavare som inte har möjlighet att skjutsa sina barn till skolan varje dag – vissa vårdnadshavare har inte ens körkort – helt enkelt kommer att få prova att låta sina barn åka färdtjänst utan säkerhetsanordningen från och med skolstart, och hålla tummarna för att det går bra.