Valaffischen från 1936 vittnar om partiets liberala arv. Frågan om att styra tillsammans med Sverigedemokraterna är fortsatt infekterad inom partiet. Att SD skulle sitta i en regering är för Stefan Krstic otänkbart. Däremot ser han behov av att kunna samarbeta med alla partier lokalt. "Det finns inga block på samma sätt i kommunpolitiken", säger han.
Valet 2022
Det här blir perfekt!, utropar tidningens fotograf, när vi kliver in på Liberalernas kontor i stadshuset. Väggen ovanför skrivbordet pryds av en klassisk Folkpartiet-plansch från valrörelsen 1936, där en arbetare sopar ut både hammaren och skäran och hakkorset genom en dörr. Bilden illustrerar väl partiets liberala arv.
– Sedan har du den där också, säger Stefan Krstic och pekar på en annan tavla.
Det svartvita fotot visar en barbröstad man som står kedjad på knä. En annan man håller kedjan som ett koppel i handen. Budskapet: Det är för mycket S och M i svensk politik.
Två mandatperioder har gått med Socialdemokraterna och Moderaterna vid rodret i Eskilstuna tillsammans med Centerpartiet. Under tiden har Liberalerna harvat vidare i rollen som ständigt i opposition. Och även om lite talar för att den nuvarande ordningen ska omkullkastas på valnatten anar Stefan Krstic medvind i årets valrörelse, som skulle kunna leda till inflytande.
– Jag sticker inte under stol med att vi också vill vara med och styra. Jag sitter inte här för att samla damm.
Skulle L kunna styra med Socialdemokraterna och Moderaterna?
– Jag tror inte det skulle vara omöjligt för oss att komma överens. Socialdemokraterna har närmat sig oss i frågor om segregation och vikten av svenska språket, även om de har en bit kvar att vandra. Också Moderaterna har närmat sig inom välfärdsfrågorna, till exempel.
Stefan Krstic i Liberalernas partilokal på Nybrogatan.
Målet för Krstic är mer borgerlig politik åt eskilstunaborna. Inför valet lyfter partiet fram frågorna skolan, tryggheten och omsorgen. Bland annat vill man införa valfrihet i hemtjänsten. De andra två huvudfrågorna hänger mer eller mindre samman, där partiet pekar på skolan som avgörande i kampen mot brottsligheten.
– Vi kan ta de här grabbarna som skjuter på varandra just nu. De är inte Eskilstunas stjärnelever, om jag får uttrycka mig milt, utan oftast ungdomar som hamnat snett.
Var går det snett?
– Jag tror inte vi har tillräckligt med personal i skolan som kan fånga upp dem. Jag brukar säga att Eskilstunas skola är anorektisk. Vi har råd med basala saker som att betala hyran och löner, men mer än så finns inte att röra sig med. Det är något vi vill ändra på genom mer pengar.
Liberalerna fick 5,4 procent av rösterna i kommunvalet 2018. Efter att Johan Pehrson tagit över som partiledare har partiet upplevt en medvind i opinionen. Att intresset ökat märks även bland eskilstunaborna, menar Stefan Krstic, som hoppas på ett resultat som ger L mer inflytande efter valet.
Storleken på barngrupperna i förskolan är en annan återkommande fråga, där partiet nu lovar ett maxtak i Eskilstuna. I åldrarna upp till tre år betyder det som mest 12 barn per grupp, medan grupperna för fyra- och femåringar ska ligga på max 15 barn.
– Vi har i dag många förskolor som har för stora grupper. Jag praktiserar själv i förskolan ibland och personalen berättar då att de är så trötta när de kommit hem att de inte orkar prata med sina egna barn. Så ska det inte behöva vara.
Inför en interpellationsdebatt på ämnet tog förvaltningen fram siffror från SCB som visar att Eskilstunas barngrupper i förskolan ligger lägre än rikssnittet. Talar inte det mot det du säger?
–Nej, det är mycket färre barn i förskolan efter sommaren, när SCB begär ut sina siffror. Vi tog därför fram egen statistik för den 31 mars 2019 i stället och såg då att 47 procent av barngrupperna inte uppfyllde Skolverkets riktmärke. Det talar för att vi behöver ha ett maxtak.
Stefan Krstic tar emot tidningen på Liberalernas kontor i politikerkorridoren på stadshuset.
Trots en sviktande prognos för antalet barn i förskolan i Eskilstuna framöver vill Liberalerna se en fortsatt stor utbyggnad av kommunens trångbodda skolor. Satsningar som kräver intäkter på annat håll, samtidigt som partiet inte vill höja kommunalskatten. I stället ska huvuddelen av pengarna hämtas hem genom försäljning av kommunens mark, berättar Stefan Krstic.
– Vi vill avyttra till ett värde av 1,2 miljarder. Hälften ska gå till de kommunala bolagen, så att till exempel Kommunfastigheter kan bygga nya hyreslägenheter utan att behöva höja hyran. Andra hälften ska gå till kommunen så vi kan bygga fler förskolor och skolor.
Stefan Krstic engagerade sig i politiken för att få göra skillnad för människor. "Man vill inte bara vara den som bara sitter hemma och klagar och klagar. Jag satt själv och klagade rätt mycket förut. Sedan tänkte jag att om det är så pass illa, varför gör jag inte något själv åt det. Och så började jag engagera mig".
Liberalerna vill också spara pengar på det Krstic kallar central byråkrati, kostnader som partiet anser att kommunen har utöver kärnverksamheten.
Vad tänker du om att Moderaterna går fram med samma förslag?
– Att kostnaderna fortfarande finns är väl ett tecken på hur lite moderat politik man fått igenom i den här majoriteten. Det är därför viktigt för oss att inte hamna i samma situation som M, som gett carte blanche åt Socialdemokraterna.