Stödet till elever med särskilda behov ska förändras

Riktlinjerna för tilläggsbeloppet, alltså extrastödet till barn med särskilda behov, har kritiserats för att vara otydliga. Nu har grundskolenämnden i Eskilstuna beslutat att skruva på modellen.

Ulla Grip (M), är vice ordförande för grundskolenämnden i Eskilstuna kommun. Nämnden vill nu att kommunfullmäktige ska klubba igenom ett förslag på revidering av kriterierna för stöd till barn med särskilda behov. Det så kallade tilläggsbeloppet kan beviljas av medicinska, fysiska eller psykiska skäl.

Ulla Grip (M), är vice ordförande för grundskolenämnden i Eskilstuna kommun. Nämnden vill nu att kommunfullmäktige ska klubba igenom ett förslag på revidering av kriterierna för stöd till barn med särskilda behov. Det så kallade tilläggsbeloppet kan beviljas av medicinska, fysiska eller psykiska skäl.

Foto: Erik Nylander/TT, Anders Nilsson

Eskilstuna2021-04-29 07:09

Det så kallade tilläggsbeloppet är ett ekonomiskt bidrag som skolor och förskolor kan söka för barn som är i behov av mer omfattande "extraordinärt" stöd utöver det särskilda stöd skolorna är skyldiga att ge.

Bidraget har varit omdiskuterat sedan det bytte form 2018. Då ändrades delvis kriterierna för vilka som skulle ha rätt till stödet. Kritiken bestod bland annat i att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd och autism, inte fanns med och att ändringarna införts av besparingsskäl.

I februari 2020 slog högsta förvaltningsdomstolen fast att Eskilstuna kommun brustit i hanteringen av tilläggsbelopp genom att betala ut för lågt belopp per beviljat ärende i relation till stödbehovet. 

I höstas beslutade grundskolenämnden i Eskilstuna att systemet för tilläggsbelopp skulle ses över för att få till en "effektivare och mer rättssäker hantering". Nu är rapporten klar och där framgår bland annat att det i dag finns en otydlighet kring när tillägget är befogat: "Att sätta en definition är omöjligt för vad som avser ”omfattande stödbehov” eller ”extraordinärt stöd”, då det förutsätter att en bedömning görs i det enskilda fallet utifrån rådande situation, kontext och behov", enligt rapporten.

Nu har grundskolenämnden beslutat att modifiera modellen. Till exempel ska ansökningarna digitaliseras för att förkorta handläggningen. Nämnden föreslår även att kriterierna som definierar psykiska funktionsnedsättningar revideras, ett beslut som i slutänden tas av kommunfullmäktige.

Nämnden vill också att det görs en grundlig utredning vad gäller stöd till barn med neuropsykiatriska funktionshinder, NPF.

– Det är bra att vi nu får diagnoskriterier som inkluderar alla barn med särskilda behov, säger Ulla Grip (M), grundskolenämndens vice ordförande.

undefined
Ulla Grip (M), är vice ordförande i grundskolenämnden i Eskilstuna kommun.

Vänsterpartiet reserverar sig dock mot beslutet.

– Vi anser att även om vissa förbättringar skett gällande kriterierna och ansökningsförfarandet, så är det fortfarande alldeles för snäva kriterier gällande barn med psykiska funktionsnedsättningar, menar Ida Myrbäck (V).

– Med detta beslut fortsätter den politiska majoriteten att lägga över ansvaret på rektorerna som redan är hårt pressade av sänkt skolpeng.

I år beräknas kostnaden för tilläggsbelopp bli 62 miljoner kronor mot 53 miljoner i fjol. 

– Det kostar vad det kostar. Är man berättigad till tilläggsbelopp ska man ha det, säger Ulla Grip.

LÄS MER: Kritiken från L och MP: "Sluta experimentera med elevers livsvillkor"
LÄS MER: Föräldern Nathalie: "Fortfarande inte rättssäkert"

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!