Att vara familjehem i Eskilstuna kan betyda att välkomna allt frånett litet barn från närområdet till en tonåring från en annan del av landet. Ibland är det viktigt att kontakterna med skola, Bup och föräldrarna i hemkommunen behålls nära, ibland kan det underlätta med lite avstånd.
– Äntligen, säger teamledaren för Eskilstuna kommuns familjehemsenhet, Helena Hall Blixt och syftar på att Socialstyrelsen nu drar igång en nationell kampanj för att få fler svenskar att bli familjehem.
För bristen är stor, såväl i Eskilstuna kommun som i hela landet. Många barn och ungdomar behöver akut trygga vuxna, utöver sina biologiska föräldrar, i tillvaron.
– Man kan ju rekrytera familjehem på olika sätt, nu i den nationella kampanjen lyfter vi både det positiva med att vara familjehem och utmaningarna. Så vi verkligen får hemmen med kapacitet och förmåga, och ett överflöd av resurser för att orka hjälpa familjehemsplacerade barn, med skolgången och med vad de har med sig i bagaget.
En del som först anmäler intresse för uppgiften ångrar sig, berättar rekryterande familjehemssekreterare Isabelle Karén. Hon och kollegorna utreder blivande familjehem för att säkerställa lämplighet och att matchningen blir god. Alla är inte lämpliga.
– De tänker sig ett litet barn, utan trauman och med väl fungerande kontakter med sina biologiska föräldrar. När de får veta vilken typ av barn vi behöver placera drar de sig ur. Just nu är det främst barn i åldrarna 12-19 som väntar på att flyttas till familjehem, och många har ett tungt bagage. Men behovet kan ändras snabbt. I höstas hade vi tre bebisar på raken som behövde familjehemsplaceras.
För närvarande är runt 270 Eskilstunabarn placerade i familjehem, i hemkommunen eller utspridda från norr till söder i landet. Och andra kommuner har barn placerade i Eskilstuna.
– Vi skulle säga att grunden i de allra flesta fall handlar om bristande föräldraförmågor och omsorg, även om barnet med åldern kanske också utvecklat en egen problematik, med missbruk eller annat.
Alla i familjen måste vara med på åtagandet att vara familjehem, biologiska barn måste vara minst två år och att det känns bra även för dem med en ny ung individ i hemmet följs noggrant upp av socialtjänsten.
Man kan kanske tro, säger Helena och Isabelle, att det typiska familjehemmet är en kärnfamilj som bor på en gård med hästar. Men i Eskilstuna finns och önskas alla varianter.
– Jättemånga bor i stan. Det är samkönade par, ensamstående och familjer med barn och utan. Och önskemålen från barnens sida är lika många, och även deras behov styr. Det är inte ovanligt att de vill bo med bara kvinnor, eller bara män. Vissa vill och behöver bo där det finns andra barn, andra inte.
Familjehemsenhetens medarbetare stöter ofta på människor som inte tror sig kunna bli familjehem.
– Men så länge det finns stabila förhållanden, ork och trygghet att stå kvar och hålla ut, och en stabil ekonomi fungerar det fint. Och det behöver alls inte betyda en stor villa med all världens resurser. Bara att det finns så familjen klarar sig och lite till.
– Många barn vi placerar är det ju mycket runt, det är kontakter med Bup, skolan och habilitering som ska hållas. Det kan bli mycket arbete.
Isabelle Karén och Helena Hall Blixt på familjehemsenheten hoppas på många nya familjehem i Eskilstuna med kampanjen som startar i slutet av veckan. Några av dess ledord är kuddkrig och vardagsstrid, mod och tålamod, ramar och kramar.
Klart man möts av påfrestningar som familjehem, konstaterar de, men det finns också mycket stöd att få. Kommunen arrangerar informationsträffar, kafékvällar, utbildning och evenemang av olika slag. Erfarna familjehem fungerar också som mentorer till nya.
– En bra början kan vara att inleda som kontaktfamilj och utgöra ett tryggt vuxennätverk för barnet. Det brukar bli väldigt uppskattat.
Lördagen den 27 april, Familjehemmens dag, finns kommunens familjehemsenhet på plats på Tuna Park för att berätta mer och svara på frågor.
Den som vill bli familjehem anmäler sig på familjehemsverige.se