– Det kändes som att nu ska det sättas något nytt, nu ska vi igång och det ska bli bra. Sedan blev det ju inte riktigt så.
Det säger Monica Johansson (S), regionpolitiker och vice ordförande i Mälardalstrafik, när hon blickar tillbaka på lanseringen av nya Mälartåg – och om hur resan har gått så här långt.
När de första nya mälartågen började rulla var de efterlängtade. Pendlare var trötta på SJ:s gamla lokdragna tåg, kunde tidningen berätta sommaren 2020. Då hade de nya tågen just satts i trafik efter att ha lanserats i Sörmland i december 2019.
Inte bara tågen var nya. I december 2021 tog entreprenören MTR över driften av SJ. Antalet avgångar ökade rejält. Allt skulle bli bra.
– Med tanke på de löften som man gett i upphandlingen så kändes det bra, nu skulle vi igång med våra nya tåg och det skulle bli fint för sörmlänningarna, minns Monica Johansson.
När MTR tog över driften låg "fokus på punktlighet, service och bemötande", skrev Mälartåg på sin hemsida.
Men i stället möttes resenärerna av inställda tåg och förseningar.
MTR drabbades redan från början av stora problem med punktlighet och tillförlitlighet i trafiken. De löften som Monica Johansson hänvisar till uppfylldes inte.
När en ny tidtabell lanserades i december 2022, hade man tvingats dra ner på antalet planerade avgångar. Det stora problemet var brist på personal, framför allt på lokförare. Tusentals tåg var försenade eller inställda.
Från Mälardalstrafiks sida har man vid upprepade tillfällen uttryckt sitt missnöje med att entreprenören MTR inte levererat.
– Jag sticker inte under stol med att jag har varit ganska förbannad rent ut sagt, säger Monica Johansson.
– Det har gått jättedåligt – vi är inte alls nöjda, sa Mälardalstrafiks vd Helena Ekroth till tidningen i juni 2022.
Hur kunde det gå så illa?
Den huvudförklaring som ges är att man från MTR:s sida hade trott att fler ur personalen skulle följa med från SJ.
– Personalbehovet var svårt att förutse, det var inte så många lokförare som kom över från den tidigare operatören, vi behövde göra stora investeringar för att utbilda personal, säger MTR Nordics vd Caroline Åstrand.
Så här i efterhand kan man slå fast att Mälartåg och MTR tog sig vatten över huvudet när de lanserade så många nya avgångar, menar Monica Johansson.
Men då visste man inte, säger hon.
– Det fanns ingen kännedom, utom möjligen i den innersta branschen, om att det var brist på lokförare. Det signalerades ingenstans.
Under de två och ett halvt år som MTR kört Mälartåg har många nya lokförare utbildats. Trafiken blev "stabilare", menade i alla fall Mälartåg själva. Inför 2024 kunde antalet avgångar öka igen tack vare det bättre personalläget.
Statistiken över förseningar pekar också på en viss förbättring över tid, åtminstone på flera av Mälartågs sträckor.
I december 2021 var 79 procent av tågen på Nyköpingsbanan i tid. 2022 var i snitt 88 procent i tid, 2023 var det 89 procent. Men då är inte de inställda tågen inräknade – och variationerna kan vara stora månad för månad. På sträckan Eskilstuna – Stockholm har utvecklingen dessutom inte varit lika god. Där minskade den genomsnittliga punktligheten från 83 procent 2022 till 79 år 2023. I januari i år gick bara 64 procent av tågen där när de skulle.
De redan hårt prövade pendlarna har inte heller varit förskonade från förseningar och inställda tåg under 2024. Vintern blev tuff, bland annat på grund av vädret. I februari var tolv procent av tågen förbi Nyköping akut inställda.
Enligt MTR Nordics vd Caroline Åstrand slog vintern hårt mot alla tågbolag. Växlande temperaturer ledde till omfattande nedisning och fler fordonsskador än vanligt.
– Vi har behövt lägga mycket resurser för att komma ikapp med underhållet av bromsar och hjul, säger hon.
Men hon pekar samtidigt på att det blivit bättre. Personalen som jobbar med underhåll har ökat från 13 till 54 sedan MTR tog över driften.
I februari i år meddelade Mälardalstrafik och MTR att man skulle bryta avtalet i förtid, något som båda parter var överens om. Orsakerna var både missnöje med vad MTR levererat och att MTR inte fick verksamheten att gå ihop ekonomiskt.
Hanna Bergström, chef för trafik och infrastruktur på Mälardalstrafik, menar att MTR har gjort mycket för att få ordning på tågtrafiken. Men hon konstaterar samtidigt att det ändå inte räckt. Och då är det till sist dags att gå skilda vägar, menar hon.
– När de åtgärder och insatser man har vidtagit ändå har resulterat i ett utfall som inte någon av parterna egentligen önskar så blir det till sist ett vägskäl, där beslut måste fattas, säger hon.
För MTR:s del ligger ekonomiska skäl bakom att man vill komma ur kontraktet i förtid.
– Avtalet var inte långsiktigt hållbart, det gick helt enkelt inte ihop finansiellt, säger MTR-vd:n Caroline Åstrand.
Eftersom MTR inte har kunnat leverera den trafik man kommit överens om, har ersättningen blivit mindre. Dessutom har man haft större kostnader än väntat, inte minst för att utbilda personal. Hur mycket pengar som MTR har förlorat vill man inte kommentera. Men tidningen kunde redan sommaren 2022 konstatera att det handlar om mångmiljonbelopp.
Den 16 juni tar därför en ny entreprenör, Transdev, över driften av Mälartåg.
– Det är spännande, och det är puls, som det ska vara inför ett övertagande, säger Sheron Fernando, affärschef på Transdev, när tidningen pratar med honom några dagar före entreprenörsbytet.
All operativ personal som jobbat för Mälartåg hos MTR har gått över till Transdev. Tågen är desamma. Underhållet av tågen kommer under en övergångsperiod att fortsätta skötas av MTR.
Till saken hör dessutom att mycket av problemen ligger utanför MTR:s – eller Transdevs – kontroll. Signalfel, växelfel, nedrivna kontaktledningar eller avstängda banor till följd av vädret. Allt sådant kan entreprenören inte göra något åt. Det är statliga Trafikverkets ansvar.
Enligt statistik som MTR tagit fram hade bolaget ansvar för drygt en tredjedel av de inställda avgångarna på Nyköpingsbanan, under perioden januari till och med april i år. Den största orsaken inom MTR:s ansvarsområde var fordonsfel. När det gäller förseningar anser MTR att de har haft ansvar för en knapp femtedel.
Så – med samma tåg och samma personal – vad kan Transdev göra som inte MTR klarat?
Kommer tågen att gå bättre?
– Frågan är berättigad, konstaterar Hanna Bergström på Mälartåg.
För resenärerna ska övergången, åtminstone initialt, inte märkas alls, hoppas Sheron Fernando på Transdev.
Några konkreta utfästelser om punktlighet eller annat har ingen av de ansvariga som tidningen talat med gett. Men de pekar på att förutsättningarna trots allt är annorlunda och bättre, jämfört med när MTR tog över. Mycket tack vare det arbete som redan är gjort – i MTR:s regi.
– Personalbristen har varit ett stort problem. Den tidigare operatören har gjort stora insatser för att lösa personalbristen och för tillfället ser personaläget generellt bra ut, säger Sheron Fernado.
Även när det gäller fordonsunderhållet är läget bättre än tidigare, menar han – tack vare att kapaciteten ökat hos MTR.
Hanna Bergström på Mälartåg pekar också på att avtalet med Transdev ser helt annorlunda ut än det med MTR. Det är ett så kallat nödavtal, som betyder att det inte behövt göras någon sedvanlig upphandling. Avtalet gäller i två år.
I det avtal som Mälardalstrafik och Transdev nu slutit kommer Transdev att få ersättning för "direkta, skäliga och verifierbara kostnader" enligt Hanna Bergström. Beslut om vilken trafik som ska köras tas gemensamt av Mälardalstrafik och Transdev. I klartext betyder det att Transdev inte som MTR kommer att straffas ekonomiskt om man inte uppfyller på förhand ställda krav på vilken trafik som ska köras.
Om allt går som planerat kommer pendlarna alltså inte märka någon direkt skillnad efter entreprenörsbytet. Men på sikt är förstås förhoppningen att allt ska bli bättre.
– Det är väl just tillförlitligheten som blir det viktiga perspektivet fortsättningsvis, och att det också ska infrias, säger Hanna Bergström.
Även Monica Johansson säger att pålitligheten, att tågen går när de ska, måste vara i fokus. Och även om entreprenören inte kan ta ansvar för allt som inte fungerar på den svenska järnvägen låter hon försiktigt optimistisk.
– Det känns som en nystart.