Normalt brukar 10–12 cyklister mötas i Vilsta för att köra mountainbike med Korpen på onsdagskvällar. Så såg det i alla fall ut till för ett år sedan – innan coronapandemin slog till.
– Plötsligt blev väldigt många väldigt nyfikna på våra aktiviteter – framförallt på att cykla mountainbike. På ganska kort tid fick vi närmare 70 nya medlemmar och även om alla inte är med varje onsdag så behöver vi dela upp oss på flera grupper, säger Matti Klavenberg.
Han var med och grundade Mountainbikesektionen tillsammans med Jussi Ekola 2012 och är fortfarande en av ledarna på de gemensamma turerna.
När tidningen träffar gänget, som samlats vid foten till Vilstabacken, är det både rutinerade cyklister och en hel del nybörjare på plats.
– Att cykla mountainbike är något som passar väldigt många. Vi har olika grupper som deltagarna kan cykla med och som är anpassade efter deras förmåga. Det är en skön frihetskänsla att cykla på stigar i skogen – häftigt och rofyllt på samma gång, säger Matti Klavenberg.
Gry Kaijankoski har cyklat mountainbike i flera år och är ledare för den röda, medelsvåra gruppen. De håller lite högre tempo än den gröna, nybörjargruppen och hon har ett stort gäng som väntar på att få trampa iväg.
– Det är viktigt att ha ordning på sin cykel och vara skärpt hela tiden. När det händer grejer går det ofta väldigt snabbt så det gäller att hålla avstånd och uppsikt på samma gång, säger Gry Kaijankoski.
Kommande tisdag ska hon hålla nybörjarkursen Tjejer på rull, för blivande mountainbikecyklister.
De flesta som cyklar med Korpen har sin egen cykel, men det är inget krav och det går att hyra utrustning. Hjälm och mobiltelefon är däremot ett måste.
– Säkerhet och kommunikation är A och O. Vi uppmanar alla som är med att ha uppsikt på sin kompis, annars är risken att någon hamnar på efterkälken och i värsta fall kraschar, säger Matti Klavenberg.
Anne Sjöberg, Marianne Södergren och Karin Junker som gick mountainbikekurs med Korpen i höstas är med på onsdagscyklingen för andra gången.
– Det var roligare än jag kunde föreställa mig och efter att först ha lånat en cykel har jag beställt en egen, säger Marianne Södergren.