Eskilstuna hör till de kommuner i landet med störst andel av befolkningen som tar emot försörjningsstöd. Kostnaderna har ökat under flera år och uppgår nu till cirka 20 miljoner kronor i månaden. Den politiska majoriteten har skärpt kraven för dem som söker ekonomiskt bistånd samtidigt som jakten på bidragsfuskare intensifierats. Den övergripande målsättningen är att alla som kan arbeta ska arbeta.
Sedan några år tillbaka har också arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, där det politiska ansvaret för försörjningsstöd ligger, genomfört ett förändringsarbete. Ansökningsprocessen för att få bistånd har automatiserats och sker digitalt. Syftet är att handläggarna ska ge stöd och coachning i stället för att syssla med administration och kontroller.
Men förändringsarbetet har inte förverkligats fullt ut, bland annat beroende på att delar av personalen inte anammar det nya arbetssättet. Det konstaterar Kommunrevisionen i den granskningsrapport som man gjort med stöd av revisionsfirman KPMG.
Den sammanfattande bedömningen i granskningen är att "det ännu inte går att utläsa några tydliga tecken på att verksamheten är på rätt spår" och att "nuvarande strategi ännu inte visar några påtagliga resultat".
Siffrorna från den andra delårsrapporten visar också att nämnden går mot ett minusresultat på 34 miljoner vilket främst beror på ökade kostnader för försörjningsstöd. Målet om att antalet unika hushåll som uppbär stöd ska minska till 3800 lär inte heller uppnås då prognosen ligger på 4400 hushåll.
Kommunalrådet Jari Puustinen (M), ordförande i arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, säger att han ännu inte läst rapporten men är ändå övertygad om att de mål som satts upp kommer att nås.
– Det har bara gått ett år sedan vi digitaliserade handläggningen och införde nya riktlinjer. Det är värt att betona att det arbete vi inlett är långsiktigt och kommer att landa rätt till slut, säger han.
Att kostnaderna för försörjningsstöd ökar, liksom antalet hushåll som är i behov av ekonomiskt stöd, hänger ihop med den ökande arbetslösheten menar han.
– Det är svårt för oss att påverka.
Att det förändrade arbetssättet inte anammats fullt ut av alla handläggare är han införstådd med.
– Alla typer av förändringar skapar motstånd. Det tar tid att ändra kulturer och invanda mönster, säger Jari Puustinen.