När över 35 000 ensamkommande barn kom till Sverige under hösten 2015 tog många kommuner hjälp av privata företag för att snabbt hitta familjehem och boenden åt alla. Men i brist på tid gjorde inte alla kommuner alla kontroller som krävs.
Samtidigt kom oseriösa aktörer in på marknaden och såg chansen att tjäna pengar. Flera medier har rapporterat om missförhållanden i samband med att ensamkommande barn placerats.
– Det som hände under hösten var att en hel del oseriösa aktörer slank igenom och helt enkelt utnyttjade och skodde sig på situationen som uppstod, sa barn-, äldre och jämställdhetsminister Åsa Regnér till SVT i slutet av maj.
Till Eskilstuna kom närmare 350 ensamkommande barn förra året. Kommunen försökte lösa deras placeringar utan att ta hjälp av externa företag. Så gör man fortfarande. Endast i undantagsfall används privata bolag för att hitta boenden och familjehem.
Staten betalar ut ersättning till kommunerna genom Migrationsverket. Den ersättningen ligger generellt på 1 900 kronor per dygn och ensamkommande barn. Men när kommunerna anlitar externa företag för att hjälpa till med placeringen av barnen kan kostnaderna bli betydligt större än så eftersom kommunen får betala högre kostnader till dem än de får från Migrationsverket.
– För att företagen ska få in pengarna krävs det att många barn placeras och att de tar ganska dyra dygnskostnader av kommunerna, förklarar Anna Westberg.
Enligt uppgifter som Sveriges Radio tagit del av har Danderyds kommun vid ett par tillfällen betalat över 10 000 kronor per dygn.
Att företagen tar ut höga kostnader av kommunerna gör också att de kan betala mer till de familjer som väljer att bli familjehem åt företagen – mycket mer än vad man som familjehem får från kommunen för att ta hand om barn i sin familj.
Det gör att många familjer lockas att ansluta sig till företagen.
– Många gånger handlar det om otroliga summor i arvode, säger Anna Westberg.
Det nämnda Sörmlandsföretaget erbjuder familjehemmen en ersättning på 18 000 i månaden plus en omkostnadsdel på 5 000 kronor. Det framgår av deras hemsidor.
Riktlinjerna till landets kommuner från Sveriges kommuner och landsting (SKL) ligger betydligt lägre.
– Ett arvode för ett barn i åldrarna 13–19 år kan ligga mellan 7 507–12 986 kronor enligt SKL rekommendationer, säger Elisabeth Melin på Sveriges kommuner och landsting.
För Eskilstunas del har man valt att bara i undantagsfall använda sig av externa företag. De barn som kommer hit placeras till största delen i kommunens egna boenden och familjehem.
– Till 95 procent har vi det. Men ibland kan det finnas en speciell problematik som kräver en viss kompetens, eller så kanske ett barn har en anknytning till en annan kommun – att det bor en släkting där. Då kan vi ibland använda privata konsultbolag för att placera barnet på den orten. Men det är i yttersta nödfall, säger Anna Westberg.
I dag har Eskilstuna kommun flera egna HVB-boenden för ensamkommande barn, men enligt Anna Westberg blir kommunen dagligen kontaktad av externa företag som vill att kommunen ska ta hjälp av dem när det gäller placeringen av ensamkommande barn. De erbjuder förmedling av familjehem, HVB-boenden och stödboenden.
– Det kommer förfrågningar hela tiden. Skulle jag dra ett snitt så är det nog två–tre företag om dagen. Sen kan det ju vara samma företag som kontaktar oss flera gånger, säger hon.
I de fall där ni placerar barn via externa företag, hur vet ni då att bolaget är seriöst?
– När det gäller HVB-boenden kan man kolla på IVO:s hemsida om verksamheten har korrekta tillstånd eller om det finns anmärkningar efter tillsyner. Kommunen har också ramavtal skrivna med vissa företag där det är extra noga kontrollerat, så i första hand vänder vi oss till dem. Då vet vi att alla kontroller är gjorda och görs löpande. Gäller det familjehem vill vi alltid ha referenskommuner som vi kan ringa och kolla med.
När en kommun anlitar externa bolag för familjehemsplaceringar, vem har då ansvaret för att kontrollera de familjehem som är kopplade till bolaget?
– Både kommunen och företaget. Är det ett seriöst företag gör de egna utredningar på familjerna. Men den socialnämnd som placerar barnet är också skyldig att göra det, så man kan inte bara lita på företaget.
För att förhindra framtida missförhållanden har regeringen beslutat att det från och med den 1 juli i år blir obligatoriskt för socialnämnder i landets kommuner att kontrollera familje- och jourhem mot misstanke- och belastningsregistret.
– Det gör vi redan, säger Anna Westberg.
– Sen så ska vi informera IVO om tre barn eller fler placeras i samma familj. Det kommer vi att behöva göra i vissa ärenden. Där handlar det om syskonen.
Eskilstunas riktlinjer är annars att hålla sig till två–tre barn per familj. Det går också i linje med rekommendationerna från Familjevårdens Centralorganisation (Faco).
LÄS MER: Kvinnan drev olagligt boende för ensamkommande