En av dessa är Gökstensskolan.
– Förklaringen ligger att i samverkan mellan elev, lärare och föräldrar blivit bättre, säger skolans rektor Anu Enehöjd.
En först blick på betygsstatistiken ger vid handen att Eskilstunas avgående nior förbättrat sitt meritvärde avsevärt, från fjolårets 199 poäng till 206. Men den reella förbättringen är inte fullt så stor.
Ett nytt sätt att beräkna meritvärde har införts, som innebär att även betyget från moderna språk räknas i snittet. Det innebär att elever som läser ett extra språk på schemat kan tillgodoräkna sig fler än 16 betyg i meritvärdet.
– Den samlade bilden är att det skett en viss förbättring under 2014, säger skolchef Hans Ringström.
– Sammanfattningsvis kan vi säga att vi ser stora skolor mellan skolorna. Fem skolor har förbättrat sina betyg, medan tre gjort sämre resultat.
Till de positiva utropstecknen hör Tegelvikens skola där samtliga elever fick minst godkänt i alla ämnen. Årbyskolan är en annan skola som putsat på betygsiffrorna. Meritvärdet har ökat och andelen elever med godkänt i alla ämnen har ökat från 58 till 65 procent.
Även Gökstensskolan har tagit ett stort språng i rätt riktning. Förra läsåret hade endast 77 procent av alla avgående niondeklassare godkänt i alla ämnen. Bland de 116 nior som nu gick på sommarlov hade 90 procent godkänt i alla ämnen.
– Vi har jobbat med täta uppföljningar där varje elev fått återkoppling om var de befinner sig. Vi har förklarat att det är här du är, och det är hit du ska, säger Anu Enehöjd, rektor på Gökstensskolan årskurs 7-9.
Trots att flera saknar skolbakgrund har detta inte gett utslag i betygssnittet bland niorna. Elevernas behörighet till gymnasiet har tvärtom ökat, från 86 procent förra året till 93 procent i år.
– VI har väldigt duktiga pedagoger som lyckas anpassa undervisningen utifrån individuella behov. De hittar på alla möjliga konstruktiva sätt att bedriva undersökning, säger Anu Enehöjd.
Meritvärdet för Eskilstunas avgående nior har förbättrats, men däremot har andelen elever med betyg i 16 ämnen minskat från 74,9% till 73,1 procent. En viss del av försämringen förklarar barn- och utbildningsförvaltningen med att det inom kort tid kommit fler elever som har kort eller ingen skolbakgrund.