"Fokusera på de små sakerna, som inte behöver ta tid men som gör skillnad för eleverna. Som att kombinera en muntlig och skriftlig instruktion. Det kan göra stor nytta." Therese Nilsson Ågren vill med sin bok hjälpa lärare, pedagoger och skolledare att skapa en tillgänglig och inkluderande skola, där alla elever får blomstra.
Therese Nilsson Ågren, 46, jobbar som projektledare, verksamhetsutvecklare och förbättringscoach på Eskilstuna kommun. Det har varit fullt fokus på utveckling och att driva saker framåt sedan 2001, tidvis med speciellt fokus på barn och unga.
Hon är dessutom själv utbildad lärare och arbetade på gymnasienivå i ett tiotal år dessförinnan. Och, när hennes dotter Elin inte längre orkade med skolan i nian, blev hemmasittare utan rätt stöd från skolvärlden, stärktes tankarna och planerna Therese burit på en längre tid.
– När jag pluggade till lärare fick vi en tre timmars föreläsning kring barn och unga i behov av särskilt stöd. Det var allt. Jag hade inga verktyg, inget stöd med mig in i yrkeslivet. Det hade verkligen underlättat om vi fått lära oss hur undervisningen kan anpassas för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
2021 berättade tidningen om Elin, som på grund av psykisk ohälsa fick tuffa högstadieår. Hon kämpade länge för att få skoldagarna att funka, men i nian när skolan inte kunde ge henne det stöd hon behövde blev det för tufft. Elin gick hem och stannade där.
– Elins resa påverkade mig mycket. När barnen mår dåligt gör man det själv. Och det blev inte bättre av att jag aldrig uppfattade att skolan agerade utifrån Elins synvinkel, förmåga och perspektiv. Det fattas nåt i systemet.
"Förbättringsarbete i skolan - Nycklar till elevernas utveckling, lärande och välbefinnande" är utgiven av Studentlitteratur och finns tillgänglig från den 31 januari 2025.
Nu finns den, länken som Therese saknat, i form av den egna boken "Förbättringsarbete i skolan", just utgiven av Studentlitteratur. Den bygger på aktuell forskning i ämnet, och hon har medvetet valt att inte skriva om specifika diagnoser utan nycklarna hon vill ge lärare, specialpedagoger och skolledare handlar om alla elever med ojämna förmågor.
– Det låter så bra i läroplanerna med allt fokus på "vad". Vad som behöver göras. Men "huret" då? Hur gör vi för att tillgodose många olika behov i ett klassrum? Hur ska undervisningen se ut så att den passar alla elever? Elever som är ouppmärksamma, impulsiva, hyperaktiva och/eller avvaktande i sociala sammanhang finns i alla klasser. Men genom att fokusera på och integrera behoven i klassrummen – inte diagnoserna – hjälper vi alla elever. Om läraren anpassar och utvecklar undervisningen utifrån elevgruppens behov inkluderas alla.
När Elin gick på högstadiet fattades det nödvändiga stöd i undervisningen som hon hade behövt. Hon valde att bli hemmasittare och mamma Therese upprördes över att ingen skolledare, lärare eller specialpedagog ens hörde av sig och undrade hur Elin mådde. I dag har dottern hittat sitt sammanhang.
Therese Nilsson Ågren och Elin Nilsson hoppas att skolundervisningen ska bli mer inkluderande och stöttande för alla elever. Enligt svenska läroplanen för grundskolan är skolans uppdrag att främja elevernas utveckling och lärande samt att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, skriver Therese i sin nya bok.
Bristande stöd kan skapa låg självkänsla, stress, psykisk ohälsa, ökad frånvaro. Många barn och unga mår redan dåligt i dag, menar Therese. Skolan behöver förebygga de problemen, inte förstärka dem.
– Jag har suttit med i elevutredningar och granskat situationer utifrån elevens perspektiv, och undrat "utgår vi verkligen från elevens behov här?" Vi vuxna enas ofta om vilken lösning som blir bra för oss, inte från vad som skapat problemen för eleven, varför hen slåss, slänger saker eller sluter sig.
Hon har frågat ett stort antal grundskoleelever om hur de mår. Exkluderad är en vanlig känsla hon fångat upp.
– Det är så många barn och ungdomar i dag som inte känner sig sedda, hörda, förstådda, bekräftade och respekterade i skolan. Bara att läraren inleder dagen med att vända sig till varje elev med ett "hej, hur mår du?" skapar viktiga, goda relationer.
– Det behövs inte mycket, men framför allt krävs det fokus på allt det som faktiskt fungerar bra, om vi vill stärka och lyfta eleven.
"Vi var oerhört upprörda här hemma och ifrågasatte varför Elin inte fick något stöd i nian. Förvånade att ingen från skolans håll över huvud taget ställde frågan "hur mår du?" till Elin. Om hon brutit foten hade de säkert hört av sig", säger Therese Nilsson Ågren som hoppas att hennes bok kan inspirera skolorna att bättre inkludera alla elever i undervisningen.
Det är inte heller lätt att vara lärare i dag, konstaterar Therese Nilsson Ågren, med resursbrister och en hög arbetsbelastning.
– Målet med boken är att förbättra situationen för både lärare och elever, genom att motivera och inspirera till förebyggande insatser, till nya arbetssätt och små förändringar som skapar en inkluderande skola för alla. Där eleverna får blomstra utifrån sina förutsättningar.
Elin, som suttit med under intervjun, och som i dag är 19 år, har verkligen blomstrat sedan sommaren 2022. Hon har sommarjobbat, praktiserat, pluggat upp grundskolebetygen i efterhand, och fått fast jobb på Max. Här har hon hittat ett sammanhang, och mår mycket bättre.
– Jag pluggade aldrig vidare, det är inte min grej. Och jag mådde för dåligt efter högstadiet. Bland alla fina kollegor på Max trivs jag jättebra.
Elin, 19, mår mycket bättre i dag än hon gjorde i högstadiet. Nu har hon jobb, kollegor, körkort och en aktiv fritid. Värre var det för tre år sedan, när hon blev hemmasittare. Elin fick inte det stöd hon behövde i klassrummet. "Vi har ju skolplikt i Sverige, varför fanns det ingen vuxen i skolan som hjälpte mig att klara den?"
Hunden Zilla har hjälpt matte Elin genom tuffa perioder i livet. När Elin mådde som sämst i högstadiet och skolan svek var hunden hemmavid ett stort stöd för henne.
Det är viktigt att våga tro på den egna förmågan, säger Elin, stolt över att ha tagit körkort och att vara medryttare till en häst.
– Det finns hopp, det är inte kört för att det inte går bra i skolan. När man får känna sig bra på det man gör växer man som människa.