Det dåliga ekonomiska läget har tvingat kommunen till besparingar, bland annat fattade ansvariga politiker beslut om att S:t Eskils gymnasium ska lämna C-huset hösten 2025.
– Det här är pengar som välkomnas av både lärare och rektorer och som kommer gå till nödvändiga satsningar, säger Muhammed Tahsin.
Tidningen har vid flera tillfällen skrivit om det tuffa ekonomiska läget inom den kommunala gymnasieskolan, där ett sviktande elevunderlag varit främsta orsaken till gymnasienämndens stora underskott och som tvingat ansvariga politiker att fatta tuffa beslut bland annat om att S:t Eskils gymnasium ska lämna det anrika C-huset nästa höst.
Fortfarande väntas tre av fyra gymnasieskolor gå med minus i år. Endast Rinmangymnasiet presenterar en plus minus noll-prognos. Men de senaste beräkningarna pekar ändå på ett förbättrat resultat jämfört med tidigare i år, berättar Tahsin.
– Vi hade från början en årsprognos på minus 17,9 miljoner kronor men nu är den 14,4 miljoner kronor minus. Här har rektorerna gjort fantastiskt bra ifrån sig för att komma i kapp med ekonomin.
Är det här ett underskott som gymnasienämnden nu tar med sig in i nästa år?
– Sista ordet är inte sagt där ännu. Jag kämpar för att få loss ytterligare miljoner från kommunstyrelsen för att jobba med underskottet. Vi får se var det landar, men som det ser ut nu har vi i alla fall gjort en förbättring.
I november fattade kommunfullmäktige beslut att tillföra 1,5 miljoner kronor mer i anslag till gymnasieskolans resursenhet.
Och nu skjuts alltså ytterligare en halv miljon kronor till från kommunstyrelsen, för satsningar på läromedel, fler kameror och profilkläder under 2025, berättar Tahsin.
– Elever som börjar årskurs ett på gymnasiet nästa höst kommer läsa enligt en ny läroplan med ämnen istället för kurser. Här behövs det satsningar på inköp av nya läromedel. Sedan vill vi satsa pengar på profilkläder till yrkesutbildningarna, för att lärare och personal ska ha rätt kläder på sig i undervisningen, berättar Tahsin.
Är det inte en självklarhet att man har rätt kläder på sig när man utför vissa utbildningsmoment?
– Jo, absolut. Det är därför vi skjuter till pengar för att det ska vara en självklarhet. Sedan finns profilkläderna redan i dag och det här är mer för att kunna göra extra satsningar.
Det här är satsningar som ligger utanför elevpengen. Varför har det varit viktigt? Är det inte sådant här som skolorna ska använda skolpengen till?
– Jo, men det vill jag inte att de gör i det här läget. För elevpengen ska räcka till mycket. Och när skolorna har de underskott de redan har vill jag att vi satsar mer så de inte behöver ta från elevpengen.
Muhammed Tahsin (M), gymnasienämndens ordförande.
Är det inte ett tecken på att skolpengen är för låg när ni behöver skjuta till för att skolorna ska ha råd med rätt kläder och läromedel?
– Att elevpengen i Eskilstuna är för låg har jag sagt från början. Det är en fråga vi diskuterar i majoriteten, om hur vi ska kunna höja den. Men jag lovar ingenting förrän det är klart.
Det var aldrig tal om att ni skulle använda de här pengarna till underskottet?
– Nej. Jag har sett att det funnits ett stort behov av att satsa på resursenheten. Och när det gäller kläder, kameror och läromedel rör den satsningen särskilda önskemål från skolorna som vi nu hörsammat.
– Sedan jobbar vi parallellt med att säkra underskottet, men där får vi avvakta och se hur det ser ut när vi stänger året. Nu har vi lämnat en prognos men sista ordet är inte sagt där ännu.