Mehmed Hasanbegovis kom själv till Sverige som flykting med sin familj från Bosnien i början av 1990-talet. Under den första tiden var familjen med om att boendet fick utrymmas på grund av ett bombhot. Även då var det flera flyktingförläggningar runt om i landet som utsattes för hot och skadegörelse. Men han upplever att samhällsklimatet är råare i dag.
– Hoten skedde lite mer på avstånd då. Nu är attackerna mer direkta.
Mehmed Hasanbegovic känner en stor frustration över dem som gör skada på det här sättet, och oroar sig för att det ska bli värre. Han vädjar till dem som är skyldiga till skadegörelsen att tänka efter.
– Jag tror att det handlar om en frustration över flyktingpolitiken, men den diskussionen måste tas i politiska forum. Genom det här agerandet ställer man bara till det. Som kommun måste vi ändå göra det vi måste göra.
Med anledning av den senaste tidens händelser har kommunen förstärkt sitt samarbete med Securitas samt tagit in fler personal på boendena. Det förbereds även för en utbildning för personalen på HVB-hemmet om hur hotfulla situationer ska hanteras.
Prognosen för antalet ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige har gradvis under de senaste månaderna skrivits upp från 12 000 till 40 000. Eskilstuna har senaste åren tagit emot 132 ensamkommande barn per år – en siffra som, enligt Mehmed Hasanbegovic, kommer att tredubblas innan året är slut.
– Men vi är inte ensamma i det här. Det är likadant för alla kommuner.
För honom är det viktigast att barnen som kommer hit samt personalen ska känner sig trygga.
– De här barnen kommer hit efter en lång flykt på egen hand och har inga föräldrar med sig. Personalen är deras närmsta.
Men han är också bekymrad över vad sådana här händelser får för konsekvenser på längre sikt.
– Behovet av platser för ensamkommande barn ökar och om det här fortsätter kan det i längden bli svårt att hitta både nya lokaler och ny personal, säger Mehmed Hasanbegovic.