Idag, 9 februari, släpper restriktionerna. Efter två års pandemi betecknas covid-19 inte längre som en samhällsfarlig sjukdom. Kommer allt nu återgå till det normala eller kommer livet vara delvis annorlunda?
Tómas Blank, 37, hoppas att det fortsätter vara accepterat att stanna hemma vid lätt sjukdom.
– Det har varit självklart att stanna hemma under pandemin även vid förkylningssymptom. Det är ju inte så annars. Om barnen blir lite snuviga har man lämnat av dem på dagis ändå, för att kunna jobba. Jag hoppas att man stannar hemma med barnen även om de bara är snuviga.
Han liknar de senaste två åren med ett fängelsestraff, trots det har han positiva tankar.
– Jag saknar den rädsla som fanns i början. Då stannade man hemma mer med familjen och vardagsstressen blev mindre. Jag har lärt mig att jag faktiskt tycker om att vara själv, men även saknat att vara ute bland folk.
Oscar Kling, 26, tycker det är tydligt att människor blivit mer respektfulla för varandras personal space, som vid köer.
– Jag är orolig att det kommer tappas nu när allt öppnar upp.
Men han förväntar sig att verksamheter fortsätter använda exempelvis handsprit.
– Det jag saknat mest är det sociala umgänget. Det är nästan som det har krupit i kroppen hos mig där hemma.
Isabelle Östling, 25, berättar att hon haft mer tid att utveckla sin hobby.
– Jag har hållit på med min musik, tränat på sången, säger hon och tillägger:
– Det märks att folk är gladare nu när de kommer in i caféet. Jag hoppas dock att vi fortsätter hålla avstånd.
Paret Eduardo Da Silva, 33 och Carla Gonzalez, 34 studerar tillsammans. Enligt Eduardo Da Silva har han blivit mer ödmjuk och närvarande under restriktionerna.
– Nu tänker jag mer på hur andra människor upplever en situation. Exempelvis om det är fullt på bussen, så tar jag nästa buss istället eftersom det kan finnas människor i riskzonen som åker, säger han.
– Jag märker nu hur barnen lär sig något nytt varje dag. Vi interagerar mer nu, än att bara träffas.
Carla Gonzalez berättar att hon blivit mer miljömedveten.
– Jag cyklar mer ofta nu än tar bussen, och jag hoppas även att de hygieniska rutinerna fortsätter.
Hon valde även att byta yrkesbana under restriktionerna, och pluggar nu till lärare.
– Jag behöver ett jobb där jag kan lägga ner mer tid på familjen.