– Jag har själv varit asylsökande och arbetssökande. Jag vill vara en röst för dem som inte har någon.
Ruaa Al-Yafeai, 33 år, flydde från Jemen till Sverige och Eskilstuna för tio år sedan. Då fick hon höra att det i bästa fall väntade jobb som lokalvårdare.
– Nyanlända från andra religioner – inte svenskar – sa: "Tror du att du, en muslim med sjal, ska få en plats i samhället?", har hon tidigare berättat.
I dag arbetar hon som säljande coach på Best bemanning och har tidigare varit projektledare för asyl och integration på studieförbundet Sensus, en bakgrund som arbetarekommunens ordförande Åsa Kullgren lyfter fram.
– Ruaa är en ung skarp samarbetsinriktad kvinna, det känns väldigt bra att ha med henne i laget. Hon förmedlar arbete och får folk i sysselsättning. Vi ser henne som en bra kandidat för Socialdemokraterna, säger hon och påpekar att det i slutändan är årsmötet som har sista ordet angående valberedningens förslag.
I hemlandet sågs Ruaa Al-Yafeais politiska ambitioner inte med blida ögon.
– Folk har skrattat åt mig men jag har kämpat för mina drömmar. Och jag har stor respekt för att det finns många som varit politiskt engagerade mycket längre.
Ambitionen är att sprida kunskap och trygghet, speciellt i utsatta områden.
– Om du tror att socialtjänsten tar ditt barn om du ringer och berättar att han eller hon har gjort något, skulle du ringa då? Många är rädda, vi behöver skapa trygghet i familjer. Du som kvinna är inte mindre värd, säger hon och beskriver steget in i politiken som naturligt.
– Jag jobbar ju redan praktiskt med arbetsmarknad på dagarna och kvinnors rättigheter på kvällarna.
Under åren på Sensus började engagemanget nämligen sträcka sig utanför det egentliga uppdraget. Telefonen kunde ringa nattetid.
– "Min man slår mig, vad ska jag göra?"
Med socialtjänsten i ryggen tog hon sig an de som behövde hjälp. Och telefonen har inte slutat ringa. Däremot är det inte alla som uppskattar att hon "lägger sig i". Nyligen kom ett samtal av sådan karaktär.
– En man ringde och sa: Jag vet var du bor och kommer stå där med en vass kniv. Jag sa: "Okej, jag slutar klockan 17. Om du vågar så träffas vi." Han kom inte. Jag känner mig nästan vaccinerad mot hat.
Om det föll sig naturligt att engagera sig politiskt så var partitillhörigheten till en början inte lika given. I samband med SFI-studierna stack hon bland annat in huvudet i ABF-huset för att samla information. Där råkade hon klämma ur sig att den där Jimmy Jansson såg bekant ut, var han möjligen chef på Mcdonalds? Skrattsalvorna ekade och långt senare, när kommunstyrelsens ordförande närvarade vid en jobbmässa, kunde hon inte låta bli att stövla fram och meddela att hon kände igen honom.
– Jo, jag är väl lite känd, sa han. Du är Mcdonaldschef, sa jag och han såg förvånad ut. Nu är jag minsann med i samma parti som Mcdonaldschefen!
Men Jimmy Jansson får ursäkta. Förebilden framför alla andra heter Olof Palme och det stod klart i samma ögonblick som Ruaa Al-Yafeai kastade sig över en biografi, fyndad på Myrorna.
– Palme stole my heart, tänk att vara så klok. Vi skulle behöva honom i dag så som världen ser ut.
Vad hoppas du på för egen del inför valet?
– Att folk kryssar mig, fullmäktige är min dröm. Jag vill göra Älsklingstuna ännu bättre.