Färre barn föds i Eskilstuna – lägsta talet på 14 år

Allt färre barn föds i Eskilstuna. Trots det märker personalen på förlossningen inte av en minskad vårdtyngd. "De nya nationella riktlinjerna som gör att vårdtiderna är längre nu", säger Katarina Söderström Nilsson, vårdenhetschef på förlossningen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna.

Antalet födslar har alldrig varit så få på 14 år.

Antalet födslar har alldrig varit så få på 14 år.

Foto: Christine Olsson/TT

Eskilstuna2022-12-07 04:45

Mellan januari och september i år föddes 856 barn i Eskilstuna. Det är den lägsta siffran sedan 2008, då det föddes 833 barn, visar nya siffror från Statistiska centralbyrån.

Trots de lägre siffrorna märker personalen på förlossningen inte av en minskad arbetsbelastning.

– Det handlar nog om de nya nationella riktlinjer som gör att vårdtiderna är längre. Sedan har vi en hög vårdtyngd i Sörmland. Det är ett vårdtungt klientel, sett till socioekonomiska faktorer, BMI, fetma och rökning, säger Katarina Söderström Nilsson, vårdenhetschef på förlossningen på Mälarsjukhuset.

För att omfördela vårdtyngden i länet har de i år ett utökat samarbete med förlossningen i Nyköping.

– Om vi har en hög vårdtyngd i Eskilstuna en dag kan ett par få åka dit i stället. Det är bättre då de kan tilldelas en egen barnmorska, i stället för att komma hit en dag då vi kanske redan har 11 födslar på gång, säger hon och fortsätter:

– Från Nyköping kommer sedan alla patienter med riskfaktorer och komplikationer till oss, då vi har barnklinik här. Samarbetet är därför bra för alla kvinnor i Sörmland.

undefined
Trots det lägre födoantalen märker inte personalen på förlossningen av en minskad arbetsbelastning

Veronica Svanström, som är verksamhetschef för kvinnokliniken på Mälarsjukhuset och Kullbergska sjukhuset, menar dock att minskningen märks av på barnmorskemottagningarna i Eskilstunas upptagningsområde.

– Antalet inskrivna totalt har minskat med drygt i 100 fram till den sista november jämfört med förra året, säger hon.

Vad som orsakat det minskade födoantalet är svårt att svara på menar Veronica Svanström.

– Orsakerna till färre födslar går bara att spekulera i, men bidragande faktorer säkert vara världsläget, inflationen och covidåren, säger hon.

Enligt SCB: har barnafödandet minskat i hela landet. Under årets nio första månader föddes totalt 81 550 barn – inte sedan 2005 har det fötts så få barn. Statistiken visar också att den summerade fruktbarheten minskat, det vill säga hur många barn en kvinna väntas föda under sin livstid.

– I början av 2000-talet steg den summerade fruktsamheten i Sverige. Från 1,5 barn per kvinna år 2000 till 2,0 år 2010. Därefter har det sjunkit och i fjol var det 1,7 barn per kvinna, säger Vitor Miranda, demograf på SCB i ett pressmedelande.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!