Högstadieeleverna Nelli Tuovila, Isak Lindberg, Filip Gustavsson och Alice Roos uppskattar Mikey's kafé på Djurgårdsskolan.
Den kommunala Djurgårdsskolan har 900 elever från förskoleklass till årskurs nio. När tidningen träffar niorna Isak Lindberg, Nelli Tuovila, Alice Roos och Filip Gustavsson är de överens om att de trivs i skolan.
– Det är klart att det kan bli stressigt när man är mitt i terminen och man har prov och inlämningsuppgifter, men det är ju bara något man måste ta sig igenom. Göra en sak i taget och bocka av det man gjort. Det är någonting man lär sig under skoltidens gång, att på något sätt hantera den pressen, säger Alice Roos.
Nelli Tuovila menar att stressnivån även kan påverkas av vad som händer utanför skolan.
– Händer det något i ens privata liv kan det bli jobbigare i skolan också. Och då kommer ju stressen över betygen och inlämningsuppgifter och så.
På frågan om det förekommer mobbning svarar eleverna att de märkt att vissa blir lite mer hackade på än andra, men att det inte händer så ofta.
– Jag tror inte det är så mycket mobbning, men att det är lite mer hårda skämt och lite såna saker, säger Filip Gustavsson.
På rasterna brukar högstadieeleverna sysselsätta sig själva. Det är populärt att spela fotboll, men möjligheterna är tyvärr begränsade sedan det byggts baracker på två av de tre fotbollsplanerna på grund av renoveringar.
– Massa elever sitter med mobilen och kollar. Det är därför det är viktigt att komma ut, säger Isak Lindberg.
– De kanske ska satsa mer på utomhusmiljön om de ska få ut eleverna, säger Filip Gustavsson.
Eleverna är mycket nöjda med satsningen på ett kafé för högstadiet, Mikey's, som öppnade förra läsåret.
– Det är väldigt många som hänger där inne. Det finns mycket spel. Fotbollsspel, Uno, kortlek, säger Alice Roos.
– Man kan sitta där och plugga också, säger Nelli Tuovila.
Skjutningar och andra våldsdåd som inträffat i Eskilstuna har påverkat deras känsla av trygghet i viss mån.
– Man är väl lite nervös när man är ute. Sedan såklart om det är någon som har varit nära eller anhörig till någon som har drabbats så märker man ju det, men annars märker man inte av det så mycket på skolan, säger hon.
Emilie Karlström är skolkurator för högstadiet och Josefine Lilja är kurator för låg- och mellanstadiet. Båda har en bild av att den psykiska ohälsan ökar och går ner i åldrarna. Ohälsan kan bland annat yttra sig i form av ångest.
– Majoriteten av tjejerna jag träffar har en stress över skolarbetet. Majoriteten av killarna jag träffar är mer omotiverade till skolan, säger Emilie Karlström.
Hon tror att det kan finnas fler killar som är stressade, men att de inte visar det utåt eftersom de kanske inte är vana vid att prata om såna saker.
– Det finns mycket tankar kring maten och sitt utseende både hos killar och tjejer, säger Karlström.
– Det verkar vara en trend att gymträningen ökar och sprider sig. Det är stora kompisgäng som går och tränar på gym.
Djurgårdsskolan deltar i kommunens program Mentorer i våldsprevention, MVP. Emilie Karlström har under läsåret hållit lektioner i årskurs sju där eleverna bland annat fått lära sig att upptäcka situationer där det kan förekomma kränkningar och hur de kan stoppa dem.
– Mycket fokus är på det som sker i korridorerna, skojbråk, kommentarer.
Den kommunala Djurgårdsskolan har 900 elever från förskoleklass till årskurs 9.
Skolan har ordningsregler som fastställs i början av varje läsår efter att eleverna fått vara med och tycka till. Det finns en konsekvenstrappa med åtgärder som till exempel tillsägelser, kvarsittning och möten för de som bryter mot reglerna. En gång per termin görs en trivselbarometer. Högstadiets kafé tillkom som ett resultat av den.
För låg- och mellanstadiet finns lärarledda aktiviteter på rasterna. Programmet kallas Trivselledare, TL. Varje klass har två elever som är TL-ansvariga och som tillsammans med en vuxen ordnar lekar på rasterna som alla som vill får vara med i.
– Det har varit jättelyckat, säger kuratorn Josefine Lilja.
Den 13-åriga eleven Gentiana Luta, som är ordförande i mellanstadiets elevråd, tycker också att det är bra.
– Man kan gå dit om man är ensam eller inte har någon att vara med, säger hon.
Enligt Folkhälsomyndighetens undersökning tränar sörmländska 13-åringar minst i landet och ligger näst lägst när det gäller att äta frukost. Det gäller dock inte Gentiana Luta och hennes klasskompis Hilda Brensén i 6M. Båda tränar fotboll tre gånger i veckan och är noga med att äta frukost varje dag.
– Jag är rätt så aktiv och går även lite på gym med min pappa, säger Hilda Brensén.
– Frukost brukar man också prata mycket om hemma, att det är viktigt. Om man verkligen inte hinner tar jag en macka på vägen, säger Gentiana Luta.
Det är vanligt att elever funderar över om de duger som de är.
Det varierar hur mycket eleverna på skolan idrottar. En del föredrar att hänga med kompisar.
– Det är mest Tiktok, kolla på mobilen, sociala medier och att de fastnar där väldigt ofta, säger Hilda Brensén.
Skolans elever tänker också lite olika kring skollunchen.
– Våra lärare har försökt påminna om att det är viktigt att äta lunch för att orka med resten av dagen, men det är fortfarande några som köper en macka i cafeterian och går ner i biblioteket och äter den där, säger Gentiana Luta.
Det är också vanligt att elever funderar över om de duger som de är.
– Många tror att är jag inte som den där pojken eller flickan på sociala medier då är jag inte fin, men det är inte så. Alla måste lära sig att acceptera varandra, säger Gentiana Luta.