En femtedel av den vuxna befolkningen har uppskjutandebeteende. Enligt psykologen Alexander Rozental är det särskilt vanligt bland studenter.
– Där brukar siffran ligga på 50 procent i stället för 20 procent, säger han.
Henna Schmidt är enhetschef för studenthälsan vid Mälardalens högskola. Hon berättar att studenthälsan erbjuder enskilda samtal som behandlingsform.
– Vi upplever att det är väldigt individuellt och orsaken till uppskjutarbeteende kan vara väldigt olika.
Peter Eklöf är kurator vid Mälardalens högskola.
– Det jag har sett är att det finns studenter som skjuter upp pluggandet inför tentor.
När studenter söker hjälp brukar Peter Eklöf börja med att försöka kartlägga vad det är som studenterna undviker.
– I vissa fall är det så att man inte ens ser sina undvikanden. I vissa fall är man väldigt väl medveten om sina undvikanden och ändå rättfärdigar dem genom att göra mindre viktiga saker, men som ändå är viktiga och som man får en positiv känsla av att göra.
Kuratorn hjälper studenten att strukturera upp studierna, till exempel genom att de tillsammans gör upp ett schema. Man kan bestämma hur många timmar per dag, och vid vilka tidpunkter under dagen, som studenten ska plugga.
– Människor har lättare att följa en instruktion om man själv har skrivit instruktionen, säger Peter Eklöf.
– Vi skriver schemat tillsammans just för att de inte ska undvika att göra det som är delmålet.
Peter Eklöf tror att orsaken till undvikande beteenden bland annat kan finnas i rädslan för att misslyckas. En annan orsak kan vara att studenterna har fått hjälp med många saker när de var yngre.
– Studenter som flyttar hit från andra orter kanske aldrig har bott hemifrån, kanske aldrig har bäddat sängen, tvättat, lagat mat och så vidare. Sen ska de fixa allt det här själva plus att studera.
– Så en del har inte förmågan att strukturera upp det för man är van vid att få hjälp, och man har alltid fått det tillrättalagt, och någon har sagt 'nu kommer du ihåg att göra det här och det här.'
Peter Eklöf säger att studenterna har stora möjligheter att uppnå förbättringar eftersom de oftast är välmotiverade.
– Vi ligger på i snitt tre-fyra samtal per student som vi har. Det visar ändå på att när man pratar och försöker kartlägga så räcker det många gånger för att bitarna ska falla på plats.