Utställningen på Eskilstuna stadsmuseum heter kort och gott "Herr Carl" och består av två delar: en med porträtt av Carl Braunerhielm och en del med prylar, fotografier, tidningsklipp och annat.
– Jag har velat ställa ut porträtten i tio år men Kalle var inte så intresserad av det medan han levde. Efter att vi släppte vänboken om honom så kändes det som att det var nu eller aldrig. Det är ett helt liv vi ser här i porträtten, och det är fantastiskt hur mycket gåvor han har fått av folk. Det är totalt ett 50-tal tavlor och endast tre av dem var beställningsjobb från Kalle själv, berättar Rocco Gustavsson.
I det andra rummet samsas bland annat den så kallade "samlingen med fula saker" med slumpartade porslinsprylar tillsammans med ett stort urval fotografier, en polsk julkrubba och - såklart - en spargran.
– Det fanns tre spargranar från början men en av dem såldes för ganska mycket pengar på auktion av Kalle som skänkte intäkterna till Rädda barnen.
Rocco berättar att Carl Braunerhielm var en stor filantrop, både i det stora men även i det individuella perspektivet.
– Han var övervakare åt flera människor som inte hade det så lätt i livet. Det svåra är att visa detta eftersom de människor han hjälpte inte vill träda fram. De vill inte få sina bakgrunder avslöjade i dag när de lever ett ordnat liv med familjer.
Bland annat finns det en historia om en person som fick sova över hos Carl Braunerhielm. När värden vaknade upp på morgonen var gästen borta, likaså matsilvret och Carl Braunerhielms bil. Brevet han sedan skickade till tjuven efter att denne hade åkt fast i Norrköping vittnar om en fin människosyn.
– "Du kom ju inte så långt så det kan inte ha gått åt särskilt mycket bensin, så jag tycker att vi drar ett streck över det här. Och det vore ju trevligt att få tillbaka silvret någon dag.", ler Rocco. Han släppte aldrig folk förrän de själva ville bli släppta. Skulle vi andra ha ett uns av hans sociala patos så skulle vi leva i ett otroligt fint samhälle.
Och någonstans här ligger Roccos underliggande förhoppning gällande "Herr Carl" - att visa upp den sida av vännen som hamnat i skuggan av kulturprofilen som systematiskt bröt mot Jantelagen.
– Jag menar inte att jag vill att folk ska bli som Kalle, men det finns mycket i hans gärning som inspirerar.